lördag 29 mars 2008

Den gamla hederliga familjen.

Nu svär jag i kyrkan och jag är fullt medveten om att jag kommer att bli anklagad för att vara gammalmodig men det skiter jag i. Med tanke på hur det har blivit i dagens samhälle så är väl det snarare ett bevis på klarsynthet och insikt.
Jag skrev i ett tidigare inlägg att jag då och då skulle återkomma med lite samhällskritiska texter och jag lovade att jag skulle vara så politiskt INkorrekt som jag bara kunde. Jag håller vad jag lovar.

Jag växte upp med en ensamstående mor och om jag försöker att glömma skolan så hade jag en mycket fin barndom och uppväxt tillsammans med en kärleksfull mor som skämde bort mig så gott hon kunde. Vi hade det mycket bättre tillsammans än om min far hade varit närvarande vilket han aldrig var. Det kändes skönt. Men jag tror också att familjen bör vara en viktig del av samhället, den gamla hederliga familjekonstellationen Mamma-pappa-barn bör vara en av grundpelarna i vårt västerländska samhälle.
Den bör vara norm.
Det bör vara ambitionen.
Inget annat. Inga hippiekollektiv med långhåriga flummare som tillsammans dricker potatisavkok ur näverkåsor och som kollektivt uppfostrar en kull med ungar där ingen vet vem som är fader till vem, alla har ju knullat med alla. Fint och jämlikt ska det vara och Linda har knullat mest och med flest för hon är jämlikast av alla vilket är till glädje för alla män.

Jag tror inte heller att ett barn kan växa upp och bli en harmonisk människa tack vare en uppväxt med kvinnliga genusforskare som har matat ungen med vegetarisk, makrobiotisk geggamojja och flummiga åsikter om könsmaktsfördelning, påtvingade könsroller och vikten av att förneka sin medfödda Y-kromosom. Pappa kan aldrig bli mamma och mamma kan aldrig bli pappa. Det är ett darwinistiskt faktum som ingen feministflummare kan ändra på hur mycket de än försöker att glömma sina dinglande testiklar. Jag tror inte heller på socialfallsmatriark-tre olika farsor och fem oupfostrade snorungar.

Jag tror som sagt på den gamla hederliga familjen. Jag tror att barn behöver äkta normer. De behöver förstå att mat på bordet kommer inte från skyn, inte heller från socialkontoret. Därför tror jag på en far som kommer hem trött varje kväll från jobbet och en mor som håller hemmet rent och uppfostrar sina barn. Det fungerade förr och det var de som växte upp i denna miljö som byggde upp Sverige till ett av världens rikaste länder. En bedrift som dagens Happy-mealgeneration knappast hade klarat av. Förr så ansågs det som något mycket fult att inte göra rätt för sig. Visade man tendenser till lathet så åkte man ut från hemmet direkt. Skötte man inte skolan så small det omedelbart. Visade sonen i huset intresse för gödseldrängen ute i ladugården istället för grannflickan så åkte han in på dårhus med tillhörande kallbad, elchocksbehandling och stryk.
Det låter hårt men det fungerade! Det var som sagt söner och döttrar från dessa familjer och hushåll som byggde Sverige, som organiserade sig i arbetarrörelsen, som arbetade och slet i gruvor, bysågar och fabriker. Vissa av dem blev framgångsrika företagare, uppfinnare, innovatörer och fackliga ledare som förde landet framåt mot dagens välstånd.

Idag ligger dessa människor på landets långvårdsinrättningar och väntar på att dö. Man föraktar dem, man skrattar åt dem och ser dem enbart som stora kostnader och symboler för ett ålderdomligt och "inskränkt" samhälle.
Idag ska man istället ha kul.
Glöm hårt arbete! Glöm familjen! Glöm plikten! Idag är det självförverkligande, äventyr, pride-festivaler och homosexuella äktenskap som ska gälla. Allt annat är utslag av homofobi. Man ska festa. Man ska utforska sig själv och resa jorden runt med kuken i näven. Man ska tycka det är fint med all sorts kärlek utom heterosexuella familjekonstellationer, det är gammalmodigt, ja nästan på gränsen till fascistiskt.
Hemmafruar förföljs av sina feministsystrar och det fulaste man kan vara i dagens Sverige är en svensk, medelålders man som jobbar och försörjer sin familj, trots att det är dessa som finansierar den största delen av sveriges välfärdssystem. Bättre då att vara en metrosexuell, överårig studentfjant i trettioårsåldern med vaxade ballar, alltid beredd på att pröva något nytt och spännande i sängen och ju flera de är tillsammans, ju roligare har de.

Barn och ungdomar behöver normer och gamla hederliga värderingar. De behöver förstå att länder, välstånd och en hygglig befolkningsutveckling bygger man med hårt arbete, inte med jorden runt-resor, roliga studieprogram och självförverkliganden. Alla människor kan inte vara poeter, konstnärer, kufar och äventyrare. Det måste finnas människor som utför de tråkiga jobben, som för mänskligheten och arbetsmoralen vidare. Idag har många växt upp utan riktiga familjer och det tror jag är en av anledningarna till att kriminaliteten, våldet, dekadensen och degenereringen har spridit sig med rasande fart.
-"Mamma lever på socialbidrag och farsan suger kuk någonstans i Stockholm, varför ska jag ta något tråkigt jobb för?"
Denna inställning är inget man föds med, detta är något som de har utvecklat pga av att det inte har funnits några riktiga förebilder, de har aldrig funnits någon som har visat dem rätt helt enkelt.
Jämför gärna med trettiotalets byfånar. De hade ofta en uppväxtbakgrund som kan jämföras med hur dagens ungdomar växer upp. Avsaknad av föräldrar, normer och värderingar. Ibland kanske de hade föräldrar med missbruksproblematik, ibland kanske de hade föräldrar som ansågs som "konstiga" och därför fick de ofta bo i en liten stuga utanför den övriga samhällsgemenskapen. Idag skulle alla ungdomar anses som byfånar. Alla har en byfånebakgrund kan man säga. Dagens samhälle genererar hela generationer med byfånar. Det säger sig självt att detta inte är hållbart i längden.

Därför tror jag på den gamla hederliga familjen. Därför tror jag på Mamma, Pappa, Barn.
Kalla mig gärna för gammalmodig, det tolkar jag enbart som något positivt.

7 kommentarer:

Heinrich von Oben sa...

GH som president!!!

Anonym sa...

Du uttrycker dig väldig bra så texten blir rolig att läsa. Dessvärre håller jag inte med ett dugg av vad du skriver. Enligt mig är dina åsikter väldigt iinskränkta och rent ut sagt bonniga. Varför detta agg mot homosexuella? Är det fel att bli förälskad i någon av samma kön, eller? Du bemästrar skrivarkonsten - det är dokumenterat, men det tar inte ifrån stämpeln "lowlife" från din panna.

Gammal Hårdrockare sa...

Anonym:

Nej, det är inget fel på homosexuella. Absolut inte. Men jag kan hålla med om att min text kan tolkas så.
Återkommer till detta ämne senare i en fristående text.

Rex sa...

Självklart är det fel att bli "förälskad" i nån av samma kön,vilken fråga......

Anonym sa...

Håller med dig. Folk är fan dumma i huvudet redan från start.

Anonym sa...

Nog för att du är en riktigt vänstertoffla men i den här frågan är du helt rätt ute.
Vad homosexualitet har med det här att göra övergår däremot mitt förstånd.
Inlägget handlade så vitt jag kunde läsa om kärnfamiljer och sist jag kollade kunde inte två stycken av samma kön avla barn så homosexualitet omöjliggör ju ganska effektivt möjligheten till en kärnfamilj.

JW

Anonym sa...

Hej metall snubben, du har en bra syn på en hel del saker !! Jag orkade inte läsa allt just nu.... Kör hårt utan mollackord !