lördag 15 mars 2008

Möte med miljömuppar.


Jag sopsorterar inte och kommer aldrig att göra. Istället kommer jag att med glatt humör, solsken i blick och svajande ballar blanda mina sopor hej vilt. Har alltid gjort och kommer alltid att göra. Matavfall, konservburkar, gamla tidningar, glödlampor, uttjänt elektronik och flaskor slänger jag naturligtvis i den tunna som står närmast och jag lovar, jag skiter fullkomligt i om det står "Enbart pappersprodukter" eller "Enbart färgat glas" på tunnan. Batterierna går samma väg och för ett tag sedan slängde jag även ett bilbatteri i en tunna och jag kollade inte ens vad det stod på den. Jag fnissade när jag gjorde det. Man får det inte roligare än man gör sig.

Förutom att jag är en man som gladeligen och utan att skämmas kan slänga grovsopor ute i naturen och käckt kan svinga colaflaskor och hamburgerpapper från en öppen bilruta så gillar jag även att ta mig en rök då och då. Jag slutade förvisso för några år sedan, höll upp i tre år men nu så är jag fast igen. Det är helt enkelt för gott att röka och varför neka sig av livets goda? Eftersom jag inte vill röka ned min fina lilla lägenhet så röker jag utomhus. Balkongen är bra men när jag lämnar min bostad så gillar jag att röka lite här och där, gärna under tak om det regnar. Stormarknadernas huvudingångar brukar alltid krönas av ett tak och där kan man stå och avnjuta en god cigarrett i lugn och ro innan man går in och fyller sin matkorg med div läckerheter.

För det mesta. För inte alltför längesedan så stod jag där och rökte i godan ro utanför ICA Maxis dörrar när det helt plötsligt dök upp en hysterika av värsta sorten. Hon var nog inte äldre än trettio men jobbade hårt på att se ut som en amerikansk hemmafru i fyrtiofemårsåldern. Fettvalkarna satt där de skulle och de billiga solglasögonen var tryggt placerade uppe på ett kråkbo som kanske hade varit en frisyr någon gång för länge sedan, när hon var en artonårig ung flicka som fortfarande hade kvar illusionerna om en framtid som skulle innehålla lyxvilla, swimmingpool och en man som hade håret kvar och som kunde mobilisera ett stånd åtminstone en kväll i veckan.
-"Släck genast cigarretten!"
Fräste hon. Det är sådana där självutnämnda poliser som i alla fall får mig att bestämma mig för att röka nästa cigg utanför ett luftintag, helst till ett dagis.
-"Ånä! Det är inte förbjudet att röka här!"
Sade jag.
Sådana här situationer älskar jag. Man kan helt enkelt inte förlora. Hon fortsatte att gnälla på mig och framhärdade att jag skulle släcka ciggen. Hur fan orkar folk? Hur som helst så körde jag min gamla klassiker, jag räckte henne min mobiltelefon och bad henne ringa till polisen.
-"Här, ta telefonen! Ring till polisen och anmäl mig för detta fruktansvärda brott. Jag väntar tills de kommer och hämtar mig."
Nu brukar de flesta tystna och lomma iväg och det var även vad jag räknade med den här gången men icke! Istället tog nötet telefonen och började slå numret till snuten! Då kom hennes man, lika ful som sin fru (ja, jag är själv ful som ett ångstrykjärn och kan därför kosta på mig att beskriva andra fula människor på ett negativt sätt) och slet telefonen ur näven på henne och gav den till mig.
-"Jag får be om ursäkt."
Sade han och sedan tog han sin kossa och lommade iväg bort över parkeringen. Han var en knäckt man sedan tidigare, det såg jag. Han undrade nog även han varför det aldrig blev något av drömmarna, varför filmen tog slut?
Kanske funderade han på vilken spårvagn eller buss han skulle råka putta sin fru framför, hon som på bara några år hade förvandlats till något som påminde om en överdimensionerad tryckluftkokare som med jämna mellanrum lättade på trycket och pyste ut sarkasmer, förebråelser och allmänt gnäll. Jag tyckte synd om honom.

Är det krossade förhoppningar och ej infriade drömmar som förvandlar vanligt hyggligt folk till självutnämnda ordningspoliser, ickerökare och sopsorterare? Grips man helt plötsligt av en våldsam lust att anlägga en kompost, odla skägg, fimpa och rösta på miljömupparna bara för att man aldrig blev den man drömde om att bli? Kompenserar man bristen på ära, berömmelse och rikedom genom att skita på mulltoa, käka ägg från frigående höns och åka kollektivt och miljömärkt?

Jag gillar att ta en tur med bilen på min lediga tid, förbränningsmotorn är en av vår tids bästa uppfinnigar och det är mycket avkopplande att susa fram på vägarna utan mål. Förr letade jag efter äventyr, nu är jag glad om jag lyckas hitta en station på radion som inte spelar enfaldig dagispop.
För flera år sedan satt jag och en tillfällig jobbarpolare från Mellerud i bilen vid torget i Lysekil. Vi jobbade för en saneringsfirma och just då var vi stationerade vid Scanraff. Förutom att jobbarpolarn var känd för att konsekvent smälla allt han tjänade på thailandsresor och att knulla horor i röven på Bangkoks värsta slaskbordeller så var han även en smula obalanserad i humöret. Hans kvinnosyn var väl inte heller den bästa. En mycket obehaglig typ m a o. En person man helst ville undvika.
Det var i slutet av augusti och det var hett som i helvetet. Vi orkade inte gå ur bilen utan satt där och rökte med ac:n på full volym och lät motorn gå på tomgång. Helt plötsligt dök det upp en kvinna med barnvagn från ingenstans, en riktig slabba av första klass med lågprisjeans och händerna dekorerade med billiga silverringar.
-"Stäng av motorn! Ni dödar mitt barn!"
Skrek hon.

Ännu en idiot som inte borde få vistas bland folk utan en vårdare och strypkoppel. Jag nonchalerade henne och började istället varva motorn. Hon blev helt vansinnig och började naturligtvis hota med polis och hänvisade till att tomgångskörning var förbjuden i Lysekils kommun.
Ha! Ha! Ja, det var ju en intressant upplysning.
Helt plötsligt blev jobbarpolarn som vansinnig och flög ut ur bilen.
-"Försvinn för helvete härifrån annars ska jag jävlar i mig ge dig en fet smäll!"
Vrålade han.
Hade någon hotat mig på detta sätt så hade jag försvunnit snabbare än man kan säga kravmärkta morötter. Istället så började hon att gasta ännu mer vilket fick till följd att en parkeringsvakt faktiskt dök upp och undrade vad i helvete som stod på. Jag hann precis stänga av motorn.
-"Vi hade precis parkerat och skulle gå in i kiosken och köpa varsin glass när denna kvinna dök upp och började skrika."
Sade jag.
-"Hon kanske är berusad? Kanske bäst att ringa till polisen? Barnet kan ju komma till skada!"
Fortsatte min jobbarpolare.

Hon försvann och så gjorde också jag och min tillfälliga jobbarpolare. Vart hon tog vägen vet jag inte, socialkontoret kanske? Till någon kurs i Hur du lär dig leva med att vara socialfall genom att låtsas vara en ansvarstagande medborgare - Terrorisera omgivningen genom att vara en riktigt jävla jobbig subba.
Vi åkte i alla fall iväg tillbaka till jobbet igen och efter några veckor så skiljdes vi åt utan att aldrig mer ses igen vilket jag är glad för. Han var faktiskt rätt så obehaglig, det var något galet över honom. Men jag hoppas verkligen att en sådan där självutnämnd polis tillrättavisar honom en gång för mycket, det hoppas jag verkligen.

Hur som helst, varje gång en sådan där miljömupp gnäller på mig för att jag ger fan i att sopsortera, att jag röker bland folk och att jag inte stänger av bilen när jag hoppar in i en kiosk för att köpa cigg så bestämmer jag mig för att att genast tända en ny cigg och blåsa rök rätt i ansiktet på första bästa fältbiolog. Jag grips av en våldsam längtan att kasta radioaktiva elektronikkomponenter och bilbatterier vid första bästa nationalpark som jag passerar, även om jag så ska behöva köra över halva Sverige och under tiden som jag kånkar allt detta skräp till ett vackert litet orört tjärn så ska jag naturligtvis låta bilen gå på tomgång. Om jag visste hur man gjorde så skulle jag montera bort den förbannade katalysatorn som enbart fyller en funktion och det är att göra motorn slöare.

Fattar inte miljömupparna och alla självutnämnda poliser att deras uppträdande ger motsatt effekt? Hur fan orkar folk bry sig?

3 kommentarer:

Anonym sa...

Haha, fantastiskt underhållande som vanligt - känner jag måste ge dig lite kredd så dina alster fortsätter dyka upp.

Ser med spänning fram emot att du publicerar "en dag på FK" från FB här...

NiV3Rt sa...

Fantastiskt kul att läsa som vanligt. Riktigt bra att kunna läsa alla texter på ett ställe för övrigt :)

Anonym sa...

haha, kul. får hoppas reinkarnation inte existerar.