söndag 11 maj 2008

Nya träskor - Nu är sommaren här!

När GeHå stoppar in fossingarna i träskorna och slamrar ut från sin lägenhet, ja då är det sooommaaar!

Jag har varit och köpt mig nya träskor idag (se bilden). De andra var utslitna efter fyra säsonger av flitigt användande. Ett tag var jag lite nervös, jag vet av tidigare erfarenhet att det kan vara lite svårt att få tag på detta svenskaste av svenska kulturplagg. Efter en tur ut till min stads White trashtempel, nämligen ÖB, så stod de dock där i en hylla och tronade och bara skrek efter mig och mina fötter som efter en lång och regnig vinter har varit instängda i ett par grova arbetsskor.
Träskorna är av märket Moheda, är svarta och har lufthål och extralätt gummisula (jag vet, gummisula är lite fusk men va fan, de är ju så sköna). Härligt!

Jag tog premiärpromenaden med dem idag och de uppfyllde alla mina förväntningar måste jag säga. De är lätta och bekväma och man liksom glider fram i majsolen.
Träskor är coolt, träskor är så långt från Stockholmsfjanteri man kan komma. Träskor är ROCK! Åh vilket gott humör jag är på. Välkommen du sköna sommar!

Men jag måste erkänna att det kändes sorgligt att skiljas från mina gamla träskor. De har varit med om mycket och burit mig fram längs många gator i främmande städer.
De trampade fram längs Champs Elysees för några år sedan och fast jag själv var så berusad så jag knappt visste var jag hade hamnat så förde de mig välbehållen till hotellet. Jag vaknade där jag skulle.
Träskorna stod ordentligt parkerade vid dörren.
I Helsingfors snubblade jag omkring en het och solig förmiddag tillsammans med mina träskor och var så full så att jag var tvungen att ledas till färjeterminalen. Jag trampade inte ur mina träskor en enda gång. De satt där de skulle.
I Tallinn har de gett mig kraft i benen när jag har vandrat fram mellan hyllorna i sprit- och tobaksladorna, i Riga luftade de mina fötter en ovanligt het och kvalmig midsommarafton och i Kiel gav de mig vingar när jag var tvungen att springa ifrån en gatumusikant efter att jag hade råkat trampa rakt i hans insamlingshatt och spridit mynt över hela trottoaren.
I Bryssel lockade de en sen natt fram skratt på ett disco och gjorde tydligen gästerna lyckliga och i Trondheim skyddade de mina fötter från all hundskit som pryder stadens torg.
I Barcelona så låg de lite illa till, det måste jag erkänna. Då sjöng de på sista versen och jag förstod att det inte skulle tåla så mycket mer.
En förmiddag blev jag ovanligt full för att t o m vara jag.
Lite lek i poolen känns alltid som en utmärkt idé när man är packad. Vatten och alkohol hör ihop!Glömde dessvärre att ta av mig kläderna innan jag hoppade i poolen. Det uppskattades inte av barnfamiljerna, än mindre av hotellpersonalen.
Men vad värre var, mina träskor gillade det inte alls. Lädret började spricka upp. Troligen var det värmen i kombination med kloret som de inte uppskattade. De höll men jag förstod att nu var det inte långt kvar. De skulle inte överleva hösten.

Så i denna soliga majdag så bar det alltså iväg ut till Överskottsbolaget och där hittade jag ett par exakt likadana träskor. Det gjorde mig lycklig.
Men som sagt, mina gamla träskor har varit trevliga följeslagare under de sista åren och
jag kände att de behövde en värdig avslutning.
Jag placerade dem på en sådan där reklampelare där det tydligen hade tronat ett par dyra märkesskor eller något tidigare.
Nu står mina gamla nedtrampade träblajer där.
Det var inte mycket kvar av dem. Stanken runt omkring dem stod som en sky. Ställde man sig lite på håll så kunde man nästa se luften dallra ovanför dem.

Jag betalade, gick genom kassan barfota och stack sedan fötterna i de nya träskorna ute på parkeringen.
De satt som de skulle men det kändes som om de ville säga mig något, som om de ville ta mig någonstans.
-"Vi vill hitta på något kul! Vi har stått i den där jävla hyllan länge nu! Ingen köper träskor längre men så kom du!"
Jodå, om några månader bär det av till Lissabon och Rom, då ska de få bekänna färg. Då ska de få tugga asfalt.
Så om några månader så kommer jag att lägga ut lite nya foton på denna blogg.
Vi får hoppas att jag inte trampar ur träskorna bara.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Ahh träskor är hårdrock! ska nog också ta en sväng förbi ÖB någon dag och skaffa mej ett par nya ja med!

Gutegirl sa...

Qarnevalen är ett studentspektaktel som KTH arrangerar.

Anonym sa...

Träskor är de skönasre och bästa skorna som finns, för det mesta iaf. Men fylle och träskor är ingen bra kombination. Slutar ibland med att man saknar en eller två när nyktrat till.

Anonym sa...

Och du har mage att påstå att du inte skulle vara White Trash?

Anonym sa...

White trash är nått som inte finns i Sverige. Däremot socialfall finns det. Träskor vrickar jag fötterna på hela tiden.
Roberth Ström
http://surabloggen.wordpress.com/

Popesize sa...

Kan man verkligen kalla det för TRÄskor om de har en gummisula? -Nåja, de är ändå milsvidder bättre än foppatofflorna.