torsdag 31 juli 2008

Balkongfylla.

Jag har tidigare skrivit att jag inte gillar att vara ute, jag gillar att vara inomhus. Det är klart, jag lämnar ofta min lilla lägenhet när jag är ledig men inte för att vandra i någon skog och liknande. Jag har aldrig förstått varför man ska gå ut i naturen. Vad ska man göra där? Vad finns att göra? Vad skulle kunna hända?
Man kan sitta på en sten och glo på träd samtidigt som man blir anfallen av getingar och bromsar.
Nä, verkar inget kul.
Kanske får man syn på en älg.
Ja, det verkar ju spännande värre. Älgar har man ju aldrig sett förr.
Har man en flickvän så kan man ha sex med henne, kanske under en gran eller på en äng. Frågan som genast inställer sig blir då: Varför krångla till det för sig och riskera att få ballarna fulla med fästingar när man kan ha sex hemma i en mjuk och skön säng?
Är man ensam kan man ta sig en runk men hur ofta vandrar folk omkring under trädkronorna bland blåbärsris och ormbunkar med stånd?
Ja, jag har faktiskt gjort det en gång. Det var när jag var sjutton år och något alldeles bedrövligt oknullad. Varför jag hade gett mig ut i skogen minns jag inte men jag minns att jag hade stånd – jag hade alltid stånd när jag var sjutton år – och hade huvudet fullt av sexfantasier. Jag såg aldrig solens strålar mellan bladverken, jag såg inte mossan på stenarna och de fullmogna blåbären. I mitt huvud fanns bara en ung flicka vid namn Maja.

Maja var blott sexton år men redan en fallen kvinna, i alla fall enligt ryktet. Det sades att hon hade låtit sig bli påsatt av flera äldre killar i tjugoårsåldern och inte nog med det, hon hade t o m gillat det!
Det betydde att hon var erfaren och jag hade gärna fått mig en lektion av henne, helst flera. Direkt efter varandra.
Tidigare under dagen hade jag sett henne vid badstranden. Hon hade haft på sig en vit, minimal bikini som avslöjade allt. Hennes bröstvårtor hade lyst igenom tyget, de var stora som tvåkronor och den svarta trekanten mellan hennes ben syntes tydligt.
Det var den bilden jag frammanade när jag gick där i skogen. Jag tappade nästan andan. Jag sket i älgspaning och blåbärsplockning. Jag ville knulla. Det fick jag inte. Men en duktig runk skulle det i alla fall bli. Jag var tvungen. Alternativt så hade jag väl till slut självantänt där ute i skogen.
Jag stod under en gran och hissade skinn så det sjöng i trädkronorna. Ovanför mitt huvud surrade myggen som en mindre transformatorstation. De stack mig i nacken och med min fria hand så försökte jag vifta undan dem så gott jag kunde. Det gick inte så bra. Det satte sig även på kuken. Jag trodde aldrig de hann sticka men senare, på kvällen så blev jag varse att de minsann hade låtit sig väl smaka.
Klådan höll på att driva mig till vansinne. Jag låg där i sängen och kliade och kliade. Det var helt omöjligt att få någon sömn. Jag prövade att smörja in kuken med Nivea men det enda som hände var att jag fick stånd. Jag blev tvungen att dra ännu en runk. Och en till. Och klia mig. Hela natten.
Det var en pärs. Klådan gav inte med sig på flera dagar och extra jobbigt kunde det bli när klådan ansatte mig när jag var ute på stan. Man kan klia sig på övriga kroppen men det är liksom inte socialt accepterat att gå runt som en apa på stan och klia sig i skrevet.
Jag var sjutton år, en ålder då många unga killar träffar sin första flickvän. Flera av mina jämnåriga vänner fick sina första sexuella meriter på grusparkeringen vid Folkets Park eller i sängen i något rosa flickrum. Jag fick ett kärleksmöte med mig själv och en svärm med myggor.
Så blev sommaren 1982 för mig – Runk och klåda i skrevet.

Jag skrev tidigare att jag inte gillade att vara utomhus och det stämmer. När jag går ut från min lägenhet så går jag egentligen in någon annanstans. Oftast så besöker jag gallerior och stora köpcenter. Där trivs jag. Eller också åker jag omkring lite planlöst i min bil och då kan man ju också säga att jag är inomhus - inne i min bil.
Men det finns ett litet undantag; Min balkong. Där trivs jag. Vill jag vara utomhus så sätter jag mig på min balkong.
Bland det roligaste jag vet är att sitta på min balkong och dricka sprit. Helst ensam.
Att dricka sprit i sin ensamhet på balkongen är helt klart ett underskattat nöje som folk i allmänhet inte verkar ägna sig åt i någon större utsträckning. Jag undrar varför? Med tanke på hur kul det är så borde ju balkongfylla vara ett minst lika stort folknöje som segling, fiske, camping eller va fan som helst. Varför sitta och lida på en camping bland en massa otäcka barnfamiljer och feta medelålders män i shorts?
Jag besökte som hastigast en camping i helgen och möttes genast av fula, feta och gapiga små kravmaskiner, dvs barn. Lite längre bort satt deras övergödda, medelålders föräldrar och grillade feta, seniga likdelar från djur. De verkade strunta fullkomligt i att deras ungar ägnade sig åt att misshandla varandra och skrika oförskämdheter åt andra vuxna campinggäster.
Jag såg t o m en fet unge som helt ogenerat stod och grävde sig i skrevet. Nej, hon var inte förståndshandikappad på något sätt. Troligen bara ett offer för den fria och kravlösa uppfostran som numer genomsyrar hela samhället.
-”Lilla vän, om du helt plötsligt grips av en önskan att ta dig på musslan bland folk så ska du så klart göra det!”
Barnen är vår framtid sade man en gång i tiden. De som fortfarande tror på detta är antagligen lika korkade som de ungar som de själva har avlat fram.
Men på min balkong, där råder det minsann barnförbud. Där riskerar man inte att möta några feta ungar eller rödmosiga, medelålders kärringar och gubbar. Där sitter bara jag och myser för mig själv. Där sitter jag med mina flaskor, mina dagdrömmar, mina förhoppningar och mina cigarretter. Min balkong är en liten oas av förnuft och trivsel i en för övrigt galen och besvärlig värld.
På min balkong kan jag ta ut vindriktningen med hjälp av alkohol och segla iväg in i mina minnen och drömmar. Jag tröttnar aldrig på att försvinna in i mig själv, i mina minnen. Jag tänker tillbaka på kvinnor jag har haft förmånen att lära känna. Jag minns allt som jag har fått vara med om.
Jag minns dårarna.
Alla skitjobben.
Alla vänner som jag har haft men som inte längre finns eller som har försvunnit någonstans i periferin.
Jag tänker aldrig sluta upp med att drömma, minnas och fantisera!

I tisdags så gjorde jag min sista arbetsdag innan semestern. Det tänkte jag fira med en ordentlig balkongfylla. Jag kunde knappt bärga mig innan jag skulle få komma hem och ta första supen.
Så kul det skulle bli!
Min flickvän dök helt plötsligt upp. Hon visste att jag tänkte fira min semester.
-”Men jag har inte tid att stanna så länge!”
Sade hon.
Det tyckte jag var bra.
Min flickvän ville ha sex. Hon var på det humöret. Det märkte jag direkt. Jag kunde inte få en bättre start på min semester. Först sex, sedan gravt fylleri ute på min balkong.
Nu kom det i och för sig i fel ordning. Jag föredrar att först dricka mycket sprit, sedan sex. Alkohol och sex hör ju som alla vet ihop. Men man kan ju inte få allt här i världen.
Eftersom jag är en gentleman så tänker jag inte gå närmare in på själva sexet. Men för att inte sätta någons sjuka och snuskiga fantasi i rullning så kan jag säga att både jag och min flickvän uppskattar ”snällsex”. Vårat sexliv inbegriper inte rövknull, enorma löskukar eller någon form av våld och dominans. Inga rakade skrev, inga som helst perversioner faktiskt.
Så nu vet ni det i alla fall!

-”Jag kan nog stanna en stund till.”
Sade min flickvän efteråt. Hon ville sitta tillsammans med mig ute på balkongen och bad om ett glas.
Inte bra.
-”Men bara en drink! Jag jobbar i morgon!”
Det var däremot bra.
Vi satt ute på balkongen och allt kändes toppen. Jag var glad. Semestern hade börjat och snart så skulle jag resa iväg till Italien.
Se så kul jag har!









Min flickvän däremot var måttligt road. Hon såg inte alls tjusningen i det hela. Personligen så tycker jag att hon saknar själva engagemanget. Hon har inte den rätta viljan och sinnelaget. Hon gillar helt enkelt inte alkohol. Inte är hon någon drömmare heller. Min flickvän är svårroad. Faktum var att hon verkade direkt uttråkad. Nästan sur.


Men jag hade roligt i alla fall.
En timma senare gick min flickvän hem, hon såg inte alls tjusningen i att sitta på min balkong och ta en stilla drink.
Men jag har kul i alla fall och det är huvudsaken!

Trevlig semester på er allihopa och ha nu lika roligt som jag!

9 kommentarer:

Fargash sa...

Känner igen mig, supa är något man gör i sin ensamhet! Jag är fascinerad över ditt sätt att inmundiga alkohol: först en redig sup brännvin, sen en klunk läsk.

Anonym sa...

Det kallas "raggardrick!"

En mun sprit, sedan en slurk läsk. Helst cola men annat går oxå ned. Efter en stund blir det 2 slurkar sprit och en skvätt läsk. Tillslut blir det mest sprit och läsken står snällt kvar på bordet.

Ha en trevlig semester GH och glöm inte att ta kort INNAN flaskan är tom ;-)

//Plutten

Anonym sa...

shit sitter också och dricker sprit och fanta, men har ju iofs förstört spriten med fanta i samma glas :/

/aa

diana sa...

Hahaha, du är precis som min make.
Han älskar sin balkong och ser väldigt sur ut ifall jag dristar mig till att komma ut där och be om "fimpen". Jag brukar lämna han ifred där, med sina öl och polisradion ;)
Då blir ju datorn min ;) Muahahaha.
Vi är väldigt lyckliga med det arrangemanget...tror jag ;)
Ps Jag har tipsat om din blogg på min ;)

spänstiga pantern sa...

det värsta är inte att du är full, det värsta är att du är gammal

Gutegirl sa...

JAg skulle inte våga bli full på vår balkong här hemma.Vibor tolv trappor upp, tänk om man skulle trilla?

halfbreed sa...

Läsken ska man ha "dagen efter"

Anonym sa...

Kan bara hålla med! Grymt härligt att sitta i eftermiddagssolen på balkongen, ensam, med sprit, cigaretter och sina tankar. Kanske en salami, eller en skål oliver. Fyllna till, bli sentimental, återuppleva härliga perioder i sitt liv. Tänka och filosofera. Känna tryggheten i den lilla boningen, nära till toalett, kylskåp eller dator (för runk). Kanske bli på humör och ringa en god vän. Leva ut alkoholglädjen utan distraktioner! Underbart, jag älskar det och det hör semestern till. Flickvännen är som du skriver grymt störande i dessa lägen, de föraktar ensamsupande och ska snacka och hålla på. Nej, ensam är bäst.

Anonym sa...

Raggargrogg på balkongen och anti-intellekt och naturförakt. Jag är imponerad.
Du har verkligen inget liv.

"Roligast" tycker jag dina skriverier blir, jag har läst en del av dig, när du verkligen strävar efter att vara dräggig och känslohandikappad.

Jag var själv hårdrockare som tonåring runt samma tidpunkt, men medan de flesta följde med i en slags utveckling och krävde intelligentare musik som thrash och progressivare fanns blöjhårdrockarna kvar med Iron Maiden, Kiss, Twisted sister, Mötley Crue, AC/DC och annat skräp. I pity you.

Sup mer för fan och häng på gammelpunkarna runt torget. Det är ändå helt kört.