måndag 1 december 2008

Julen är pappas högtid!

Julen närmar sig. Det märks bl a på alla snusförnuftiga råd och förmaningar som dyker upp i tidningarna. ”Ge barnen en jul utan sprit” och liknande.
Jag tycker tvärtom. Detta är ju en av de få tider då hårt arbetande människor äntligen kan få vara lediga en längre tid utan att känna någon press på sig. ”Ge dig själv en riktig fylla i julklapp!” borde vara budskapet. ”Sup till!”
Föräldrarna har krusat och fjäskat för ungarna under hela året. De har slitit på sina arbeten och på sina lediga stunder har de hämtat och lämnat ungarna över halva kommunen. Nu borde det vara dags för föräldrarna att få ägna sig åt sig själva.
Jag tycker det är dags att göra julen till de vuxnas högtid. Ungarna har ju resten av året.

På mitt jobb så finns det en kille som heter Håkan. En riktig tönt av stora mått. Han är så jävla präktig så den gamla fjollan och folkpartisten Bengt Westerberg bleknar vid jämförelse.
Håkan är en tvättäkta familjemupp och har ett brinnande intresse för barnen, naturen och miljöfrågor. Familj, sopsortering och kompostering är Håkans hobbies skulle man kunna säga.
Naturligtvis har han skägg.
Det har alla mjukispappor och miljömuppar. Undrar varför?
Håkan närmar sig femtio, har varit gift med samma kärring sedan han var tjugo och håller sig i form med diverse fysiska fritidsaktiviteter. Håkan cyklar alltid till jobbet. Miljön, vet ni. Alltid med cykelhjälm, fattas bara annat!
Men Håkan har faktiskt en bil, en minibuss som hela familjen får plats i. Håkans feta kärring och fem ungar. Fula allihopa.
Men det är bara Håkan som har skägg.
Denna bil använder han ytterst sällan. Bara när han ska köra ungarna till mulleskolan, eller när det är dags att åka utanför stan och ägna sig åt lite skogsvandring.
Jag gör allt för att irritera Håkan. Det kan jag göra. Jag är Håkans chef, han kan inte göra ett jävla dugg åt detta.
Håkan står för allt det som jag avskyr och tar avstånd ifrån. Håkan är präktig, politiskt korrekt, älskar natur och friluftsliv och lever ett liv som ger mig rysningar ända in i ryggmärgen.
Håkan är inte bara miljömupp och familjefar, han är även nykterist, ickerökare och vegetarian. Präktigheten vet inga gränser. Nu när julen närmar sig så vräker han hela tiden ur sig dumheter som: ”Julen är barnens högtid!” och ”Alkohol och julfirande hör inte ihop!” Helt utan att skämmas.
-”Tjänare Håkan! Har du köpt julspriten ännu?”
Hojtar jag så fort jag ser honom.
-”Nu skiter vi i det här! Nu tar vi en rökpaus.”
Brukar jag också föreslå så fort Håkan är i närheten. Jag vill att han ska veta att majoriteten av de anställda på vårt företag är rökare och hos oss så anpassar vi oss efter majoriteten. Det är så en demokratisk arbetsplats fungerar.
Om nu inte Håkan vill ta en rökpaus så får han gärna fortsätta med sitt arbete under tiden som vi andra går ut och röker. Det gör Håkan oftast. När vi andra står ute eller i rökrummet med våra cigarretter och kaffekoppar så brukar Håkan sopa och damma.
-”Det är bra Håkan! Det är jävlar i mig mina tag det!”
Ropar jag innan jag går iväg.
Jag sade faktiskt till Håkan en gång att han också fick ta paus när vi gick iväg för att röka. Han svarade aldrig. Håkan trivs med att vara martyr. Därför jobbar han alltid när vi andra tar rökpaus.
Dumjävel.
En skvallerbytta är han också. Trots att han är nära femtio år och har jobbat i hela sitt liv så har han inte fattat att alla, från lägsta arbetaren till högsta chefen, föraktar skvallerbyttor. Flera gånger så har han smugit fram till mig och talat om att den och den fuskar, att Olle ger fan i att putsa fönstren i entrén när jag inte är där och att Hamid har stämplat ut åt Linda flera gånger.
Vad inbillar han sig, att jag skulle respektera honom för detta? Jag, som själv har varit en tungviktsmästare i fusk och mygel och som har blåst fler arbetsledare än jag kan hålla räkning på. Nu är jag själv arbetsledare och kan varenda knep. Det går inte att lura mig. Jag bara skiter i det, så länge folk gör sitt jobb och blir färdiga i tid.

Förra året så fick mitt företag för sig att sätta upp information om alla våra anställda ute på våra större objekt. Det var fotografier på oss och under stod namn, ålder, intresse och arbetsuppgifter.
T ex: ”Thomas Larsson. 45 år. Ansvarig för yttre skötsel av er fastighet. Thomas är gift och på fritiden gillar han att ägna sig åt sin hund och pyssla med sin myntsamling. Thomas är en mycket ansvarsfull man som tar sitt jobb på fullaste allvar.”
Ja, vad fan skulle de skriva egentligen? Vi som känner Thomas vet att det var hans fru som ville ha hunden, att han hatar fanskapet och brukar roa sig med att tryna hunden i sin egen avföring när han är ute och rastar honom.
-”Din lille, lille jävel!”
De där mynten sålde Thomas för länge sedan för att kunna betala in skadeståndet efter att han i fyllan och villan råkat backa över grannarnas Golden Retriever.
Sitt jobb när han ett glödande hat till och han fuskar så ofta han kan. Jag hörde honom en gång sitta under en lunchrast och skryta om att han vanemässigt brukade hälla kakelfix i toalettstolarna. Han hade byggt på med kakelfix under hela året. Snart skulle det vara tvärstopp i hela jävla rörsystemet.
-”Vilken jävla tur att man inte är anställd som rörmokare i alla fall!”
Sade Thomas och skrattade.
Det blev stopp i golvbrunnen ute i duschrummet för ett tag sedan. Thomas blev beordrad att kolla upp om det gick att åtgärda utan att ringa till en rörmokare. Thomas gick dit, drog genast ned byxorna och satte sig och sket rätt ned i golvbrunnen. Sedan ringde han till en rörmokarfirma på kundens bekostnad.
Thomas skrattade gott när en förvånad rörmokare fick en stor skitkorv i näven istället för hår och hudavlagringar.
Jag är glad över att det inte är jag som är Thomas arbetsledare.

Min kund och objekt har också fått information om oss. På anslagstavlan var det en morgon en stor affisch med foton och namn på oss allihop. Naturligtvis så tar det aldrig lång tid förrän någon får för sig att komplettera och ändra dylik information. Under Håkans foto hade något strukit över alla personuppgifter och istället skrivit: ”Har skägg.”
Klotter föder ofta mer klotter. Det tillkom hela tiden ny information om Håkan.
”Gillar att slicka fitta”.
Skrev någon annan lustigkurre.
”Stolt innehavare av Länkarnas guldnål.” Var den sista ditklottrade kommentaren som dök upp i fredags. Den var lite smårolig.

Men sådant sysslar naturligtvis inte jag med. Jag är en vuxen och mogen man minsann.
I Söndags var jag ute vid Stora Köpcentrumet. Hade planerat en trevlig eftermiddag med lite shopping.
Det var bara att glömma.
Det börjar närma sig jul och varenda affär och vartenda fik var proppfullt med idioter. Barnfamiljer med bölande ungar så långt ögat kunde nå. Det var nära att jag åkte hem i vredesmod men så tänkte jag att det är med barnfamiljer som med narkomaner och fyllon ute på stan, de ska jävlar i mig inte få begränsa min fritid! Då har de vunnit.
Så jag gick in, hittade ett ledigt bord vid ett café och bredde ut mig. Jag blickade ut över folkhavet. Jag såg kvinnor med skrikiga ungar i släptåg. Jag såg medelålders män som såg knäckta ut. De ville vara någon annanstans. De såg ut att vilja ha ett annat liv. De nickade och fånlog åt sina kärringar och ungar men deras ögon avslöjade dem. De tänkte att om det var så här livet hade blivit, om det var för detta som de tvingade sig till jobbet varje dag så ville de inte vara med längre.
De skulle aldrig mer få några hårda paket i julklapp, nu var det de som var tvungna att betala för kalaset istället.
De dog för flera år sedan och varje år vid den här tiden så blir de påminda om det.
De vet vad de har framför sig – en lång helg tillsammans med idioter till släktingar och griniga ungar som inte har vett att vara tacksamma över sina julklappar som föräldrarna tvingas köpa för dyra krediter.
Jag såg allt detta och jag visste inte om jag skulle tycka synd om dem eller om de hade sig själva att skylla för att de hade gått på alltihopa.
Det var då jag fick idén till den här lilla texten. Det var också då jag knåpade ihop den här lilla lappen och satte upp den på ICA Maxis anslagstavla.
Det var igår och jag hoppas verkligen att den får sitta kvar länge. Hoppas någon har ringt till Håkan. Jag hoppas han får många samtal.

14 kommentarer:

Rex sa...

Kan du inte göra en utskriftsvänlig kortversion av dina inlägg? Skulle kunna tapetsera anslagstavlan på jobbet med dom :-)

johan sa...

Haha, oddset att den sitter kvar länge är jävligt minimalt skulle jag tro :)

föreståndaren sa...

så sken måndagen upp efter att ha läst ett par mungipehöjande rader.
tack!

K sa...

Du är helt otrolig. Jag skall bli som dig när jag blir stor!

Gutegirl sa...

VAD ska man göra på nyår?

Anonym sa...

*asgarv*

Krippe sa...

Skulle vilja att du belyste,såsom du bara kan,alla mäklarkrämare som nu får känna på de kalla finansvindarna!
Jag har inte ett vitten till övers för de,plugga högskola i 2 år och sen är man plötsligt världsvan och kan kränga mångmiljon-villor!

/Krippe

Viewtiful Kurt sa...

Snackade precis om det med en kompis och det är så sant. Jag vill bara supa ner mig likt en jävla avloppsbrunn och röka mig stenad tills jag somnar. en lyckans dag.

rotten sa...

God jävla jul på dig Gehå!

http://img81.imageshack.us/my.php?image=gehbb6.jpg

Gammal Hårdrockare sa...

Rotten:

Nämen... Tackar! Den bilden har jag sparat och den ska jag använda mig av i en kommande text.
Tack!

rotten sa...

Tack så hemskt mycket GH, vilken ära!

Detta är f ö den enda bloggen jag finner läsvärd, älskar dina små anekdoter!

gerru sa...

Berätta om Håkan får något samtal!

Anonym sa...

haha ska lätt sätta upp en likadan på obs stormarknad efter skolan

Anonym sa...

Bästa bloggen alla kategorier. Aldrig fattat vitsen med bloggar, men nu har jag det!

"Firar din familj jul på något speciellt sätt? Hör av dig till oss! Mejla till redaktionen@alltombarn.se."