söndag 18 januari 2009

Axel Olsson och Olle - Del 2.

Flera läsare har bett mig att lägga ut fortsättningen på berättelsen om Axel Olsson, en inskränkt bonne som jag hittade på för flera år sedan. Rena skiten enligt mig men eftersom flera ber så snällt så lägger jag ut del 2.
Del 1 hittar ni här:

Andra helgen i maj månad är helig för Axel, då kör han ut sin gamla amerikanare, en Impala 63:a som har stått under en presenning i ladugården hela vintern. Den är röd med svart vinyltak och har kanske sett bättre dagar men för Axel så är den att betrakta som fabriksny och representerar allt det som har förvägrats honom här i livet; frihet, respekt och materiell rikedom. USA är drömlandet och amerikas president är i stort sett den enda människan han skulle kunna tänka sig att ta order utav utan att ställa till med alltför mycket väsen och omak för myndigheterna.
Drömstaten är Texas. Där behöver man inte betala skatt, kommunister vet sin plats och såvitt Axel visste så var homosexualitet strängt förbjudet och kuksugeri var att betrakta som landsförräderi. Där skulle han trivas! Han kunde se sig själv sitta på en veranda någonstans i Texas i solnedgången och se sin majs växa. Alltid jättefull på någon amerikansk whiskey som han i och för sig aldrig hade smakat (åt helvete för dyrt!) men det var säkert lättdrucket. Om inte annat så drack alla hårdingar whiskey och var det något som Axel var så var det hård.
Denna heliga helg startar han alltid med att stiga upp tidigt, sätta sig vid köksbordet och titta ut över åkrarna i soluppgången. Han gläds åt att äntligen vara färdig med vårsådden, nu följer några lata veckor innan det är dags att börja jobba igen. Dessa veckor brukar han ägna åt att med stor iver kasta sig huvudstupa rakt in i en fylleperiod som skulle få vem som helst att krokna och förvandlas till ett skakande vrak, men inte Axel inte. Han är hård, uppfödd på tungt kroppsarbete och stryk så det vore väl fan om han inte skulle tåla en äkta svensk tvåveckorsfylla!

Han tar ut en stor flaska hembränt ur det gamla ljusblå kylskåpet med kromat handtag och fyller ett helt dricksglas. Till spriten så dricker han kokkaffe och röker Greve Hamilton i sin gamla pipa med avbrutet skaft som han har lagat med isoleringstape. Första dagen i ett ordentligt fylleslag är alltid bäst och han vill dra ut på njutningen så länge han kan.
Efter någon timma känner sig Axel mjuk och fin i huvudet av spriten. Han kliver i sina träskor och hänger på sig sin gamla jeansjacka av märket Lee från sjuttiotalet och går visslande ut till sin Impala, hoppar in bakom ratten och drar iväg från gården med en rivstart. Kommer ut på stora landsvägen, svänger höger och stampar gasen i botten. Rutan är nedvevad och vinden rufsar om Axels krulliga hår.
Nu börjar sommaren!
Ur bilstereon strömmar Chuck Berry, den enda musiken som överhuvudtaget får spelas i närheten av Axel. Hur i helvete Elvis kan kallas "King of rock´n roll" är en fullkomlig gåta, karln var ju inget annat än en amerikansk jävla dansbandssångare som inte ens kunde ta ett ordentligt ackord på gitarren, än mindre komponera egna låtar. Elvis Presley är och förblir en frireligiös och pomaderad jävla frälsissångare som säkert sög satsen ur den där jävla överste Parker med både jämna och ojämna mellanrum. Alla kvinnor är ju som tokiga i rockstjärnor, de vet minsann Axel, och tillfällen till pälskrage saknades minsann inte för Elvis men inte fan blev det något där inte. Se bara på Chucken, han plöjde ny mark med kuken varenda kväll när han var ute på turné men den där Elvis föredrog tydligen att sitta på hotellrummet och vräka i sig mackor med jordnötssmör istället.

-"The King of rock´n roll" mina svettiga ballar!"
Utbrister Axel och retar upp sig ännu mer vid blotta tanken på Elvis. Den enda platsen där Elvis var kung var i landet Kuksugia, senare gift en kortare period med Drottning Klamydia av Slickafittia vars arrangerade äktenskap resulterade i en efterbliven unge vars enda bedrift är att ha gift sig med en steppande neger med bacillskräck och klippkort hos plastikkirurger.
Axels människosyn är en kloak av fördomar och inskränkthet. Detta är något som alla invånare på hela Dalslandsslätten är medvetna om, därför har han inga vänner. Det finns ingen som vill sitta tillsammans med honom på parkbänken de få gånger som han dyker upp vid samhällets korvkiosk och han har aldrig fått åka i karavan tillsammans med de andra jänkarägarna. Befolkningens avståndstagande tar Axel som ännu ett bevis på att alla - med undantag av Chucken och hans katt Olle - är med i Den Stora Konspirationen som går ut på att frysa ut alla som fortfarande värnar om de gamla fina värderingarna och som inte drivs av en innerlig önskan att beslagta och förstatliga all privat egendom och smaska på sina närmaste grannar och arbetskamrater i röven. Alla som är emot honom, dvs inte håller med honom i precis allt, är bögar och kommunister.
Jo, så är det!

Axel svänger efter en stund in på Storgatan i Mellerud som är hans mål. Han rundar pressbyråkiosken och kör in på torget. Impalan mullrar tufft och han sitter kvar i bilen en stund och varvar motorn innan han stiger ur och går upp till korvkiosken. Han köper sig en Päronsoda till rena ockerpriset och kräver en pappersmugg. Den får han gratis. Personalen känner väl till Axels utbrott och jeremiader om helt oskäliga prishöjningar och hot om anmälningar till både konsumentverk och Pris och Kartellnämnden. De har lärt sig att om man inte vill ägna sig åt meningslöst och tröttsamt käbbel i en halvtimma så tillmötesgår man Axel Olsson så gott man kan inom rimliga gränser.
Axel blandar sig en ordentlig grogg i muggen och går bort och ställer sig vid anslagstavlan och läser en stund. "Stor dansbandsfest i Åsebro Folkets Park på lördag, Thor-Eriks on stage"
står det på en affisch.
-"Stor fikusfest i Åsebro, Kuk-Sugers bjuder upp till rövhambo!"
Läser Axel högt så att ingen av de förbipasserande fredagshandlarna ska missa något. På en annan affisch så står det: "Stor kattutställning lördagen den 14 Maj vid Idrottshuset".
-"Det är ju i morgon!" Säger Axel för sig själv. -"Dit måste jag ta med mig Olle!"
En så stor och välnärd katt måste ju bara vinna pris om det finns någon rättvisa i världen.
Nu finns det i och för sig ingen rättvisa i världen, det upptäcker varenda människa redan vid sjutton-artonårsåldern. Det är bl a en utav lärdomarna som automatiskt kommer med vuxenlivet. Man mognar och antingen så anpassar man sig efter detta faktum och gör sitt bästa av situationen eller också fortsätter man som Axel och förklarar krig mot hela samhället. Axel tror fortfarande att det finns någon sorts universell rättvisa som till slut kommer att ställa allting till rätta. Till Axels fördel förstås eftersom han alltid har haft rätt och hela tiden blivit orättvist behandlad av varenda levande människa i hela Dalsland, ja i hela Sverige förresten eftersom skattemyndigheten, elverket, televerket (eller va fan det nu heter nu för tiden?) och alla förbannade försäkringsbolag ligger utspridda över hela landet.
Tanken på eventuella prispengar gör Axel på bättre humör, han går med lätta steg tillbaka till sin bil och kör flera varv runt torget innan han drar iväg hemåt igen till sin vedbod och stereo med Chuck Berry-plattorna. Resten av dagen ska han supa, lyssna på Chucken och spela luftgitarr tills han somnar. Det ska bli kul!

Nästa morgon sitter Axel vid köksbordet tillsammans med sin fru Majvor och sin efterblivna son Jonas. Han häller brännvin i sin kaffekopp, lyfter koppen mot munnen och häller i sig flera centiliter i ett svep. Axel svettas, grimaserar och dunkar näven rakt i bordet så att glas, tallrikar och bestick flyger upp i luften.
-"Kan det där verkligen vara gott?"
Undrar Majvor.
-"Käft! Det här begriper inte du!"
-"Jag vill också smaka!"
Skriker Jonas och hoppar upp och ned på sin stol.
-"Ja DET är ju verkligen något som du behöver, du är ju lite stel och hämmad."
Säger Axel ironiskt. Förra sommaren hade Jonas hittat Axels gömda sprit och i ett obevakat ögonblick hällt i sig en hel flaska vilket hade resulterat i att han hade slagit sönder hela köket och avslutat festen genom att kasta ut spisen genom fönstret och kräkts i Axels storstövlar.
Det hade kostat Axel många sköna tusenlappar. Det hade behövts hinkar med sprit för att få Axel att plana ut och landa ordentligt efter denna ekonomiska chock.
-"Jag ska åka in med Olle till Mellerud, han ska vara med på kattutställningen."
Säger Axel till Majvor.
-"Nämen, det är väl bara för riktiga raskatter!"
-"Olle är en högst existerande katt och då är väl han också en slags ras vad jag vet, eller hur?"
Axel reser sig upp och stoppar spritflaskan i innerfickan på jackan.
-"Jaja, bli inte besviken bara om de inte släpper in dig."
Säger Majvor och reser sig upp hon också för att ta i tu med tvätten.

Fortsättning följer eventuellt...

7 kommentarer:

Anonym sa...

Eventuellt? Nej, GH, detta måste vi ha fortsättning på! Vad händer med Olle, vinner han eller blir han avlivad? Drar Jonas fram tasken och tokrunkar framför grannen? Halkar Majvor på en våt trasa och bryter ryggen? Får Axel tillbaka allt från omvärlden?

Som du ser finns det för många frågor som är obesvarade, jag och många andra av dina hängivna läsare vill gärna se en fortsättning på detta.

Axel Olsson är något utöver det vanliga, han är den lilla delen i oss själva som vi känner igen. Han är bakfyllan efter en rejäl parkfest. Han är ilskan när du tappar något på tån. Han är irritationen när folk pratar om saker som de egentligen inte vet ett skit om, eftersom man själv alltid vet bäst!

Därför ber jag dig ödmjukast att du ska ge oss svaret på dessa frågor och på många fler! Jag kommer nu säkerligen titta in tre gånger varje dag nu för att få se om det har kommit en fortsättning.

/Hängiven Läsare

Anonym sa...

Igen - fan vad bra du skriver!

Vulkan?

Vi väntar ivrigt på fortsättningen.

Anonym sa...

Mera Axel åt folket! Väntar med spänning på en fortsättning!

/E-M

Gabriel sa...

Är det inte Dags för Rex och Roland del II snart?

Johannes Almborg sa...

Klart som fan det måste bli en fortsättning. Axel Olsson kanske inte hör till mina favoriter bland alla dina texter (Vilket i och för sig inte betyder att de inte är läsvärda, garvar mig fortfarande harmynt åt dem), men man avslutar tamigfan inte en text mitt i på det där sättet.

Nu har du dina läsare på halster. Ge dem ett schysst avslut på historien om Axel

Granfot sa...

Jag håller med alla andra, ta hit ett slut! Tack för en ruskigt välskriven text, som vanligt. När får man se din nuna på baksidan av en bok? Det är ganska många som undrar, och ser med förväntan fram emot en sådan händelse. :D

Anonym sa...

väntar ivrig på del 3