måndag 16 februari 2009

Snack vid ett fikabord.

På mitt jobb så har vi en kille som heter Patrick. Han har väldigt lätt för att bli nervös och stressad så honom måste man ta det lugnt med. Han blir i princip stressad av allting. Inte bara sådant som har med krav och prestation att göra. En ensam TV-kväll upplever de flesta som god och trevlig avkoppling.
Inte Patrick. Är det dåligt på TV:n så måste han så snabbt som möjligt försöka hitta ett intressant program eller en bra film. Han börjar febrilt att bläddra mellan kanalerna.
-”Då blir jag stressad!”
Hittar han inget att titta på så måste han gå ut och ta sig en promenad för att lugna ned sig.
-”Men internet då? Det finns väl inget trevligare än att ägna en helg ute på nätet?”
Säger jag.
Det är inget för Patrick. Blotta tanken på att han inte skulle hitta någon intressant sida eller klicka fel och – hemska tanke – få virus, gör honom skräckslagen.
-”Då blir jag stressad!”
Patrick har det inte lätt. Själv så hatar jag stress och är inte det minsta stresstålig, men jag blir mest stressad och nervös av situationer som kräver snabbhet, simultanförmåga och snabba beslut. Jag skulle t ex aldrig klara av att jobba som kassabiträde eller flygledare. Jag skulle få en blackout med en gång. Det skulle vara flykt eller anfall. Troligen skulle jag fly. Jag har t o m gjort det en gång. När jag vikarierade på en stor lunchrestaurang och skulle portionera upp mat. Jag fick panik, overklighetskänslorna rusade emot mig. Jag släppte allt jag hade för händer och gick därifrån.
Det var ett av de få jobb som jag har fått sparken ifrån. Det kändes skönt. Chefen sade att han skulle se till att jag blev svartlistad på varenda restaurang. Det var jag honom evigt tacksam för.

En kille som heter Micke frågade Patrick hur han skulle reagera om han kom hem och det låg en naken vacker kvinna i hans säng. Skulle han bli stressad då?
-”Nä, då skulle jag bli kåt!”
Är det jag eller är det Patrick som är underlig? Jag skulle bli mycket nervös om det låg en naken, vacker och totalt främmande kvinna i min säng om jag kom hem en dag efter jobbet.
-”Fan, då skulle JAG bli stressad!”
Nu tittade alla runt lunchbordet på mig.
-”Varför då?”
Frågade Jan, en av chaufförerna.
Ja va fan, okända, vackra kvinnor gör mig nervös och osäker och skulle en sådan ligga naken i min säng så skulle jag bli stressad, för att inte säga rejält uppskärrad. Jag skulle börja fundera.
Är det något lurt på gång?
Vad förväntas av mig?
Tänk om hon har gått in i fel lägenhet, eller ännu värre, tänk om det är jag som har gått in i fel lägenhet! Om så hade varit fallet så hade inga ursäkter i världen hjälpt om jag hade stått där som en kåt jävla idiot med ståkuk samtidigt som hennes pojkvän dyker upp från toaletten.
-”Jag skulle i alla fall knulla henne direkt!”
Sade Patrick. –”Innan hennes pojkvän hann skita färdigt.”
Var detta verkligen den stressade och nervöse Patrick som jag kände som sade detta?
-”Du tror inte att hon skulle göra motstånd?”
Frågade jag.
Det sista hon skulle vänta sig när hon låg där naken i sängen och väntade på sin pojkvän var att en vilt främmande idiot i blåkläder skulle dyka upp, dra ned byxorna och kasta sig över henne.
-”Jag tror att det skulle bli ett jävla liv. Jag tror t o m att hennes pojkvän skulle strunta i att torka sig i röven vid ett sådant tillfälle.”
Sade jag.
Det blev tyst. Alla tittade på mig.
-”Är du bög?”
Frågade någon.
Jag blev förbannad. Jag talade om för dem att nej, jag var inte bög. Man är inte per automatik bög bara för att man kan bli blyg och nervös inför nakna, vackra och totalt okända kvinnor.
-”Och framför allt så bör man inte försöka att knulla dem bara för att de råkar vara nakna och vackra. Situationen kan, om inte annat, bli en smula pressad.”
Jag blängde ilsket ut över bordet.
Att man ständigt ska behöva vara omgiven av idioter. Livet ut. Jag kan ge mig fan på att Gud har anställt kompanier med knäppskallar över hela jordklotet som bara väntar på att jag ska dyka upp. Jag kanske får ett nytt jobb, går på en gata i en främmande stad eller bestämmer mig för att gå in i en affär som verkar intressant, då helt plötsligt så ringer Gud till någon av dem och säger:
-”Nu är han här! Gå fram och reta upp honom. Dra en förvirrad teori! Visa kuken! Ta på dig en fånig hatt!”
Ungefär så. Någon annan förklaring kan jag inte komma på. Så mycket dumt folk som jag har stött på i mitt liv. Det är helt osannolikt att jag skulle ha råkat befinna mig på samma plats som dem vid exakt rätt tidpunkt utan att någon högre makt skulle ha varit inblandad. Alternativt är alla idioter utom jag.
Inte helt omöjligt det heller.

-”Men om jag låg naken i din säng när du kom hem då?”
Sade Carita, en kvinna som jobbar som försäljare på mitt företag.
-”Öh… Hrm, ja… Vi är ju kompisar. Jag skulle ju fatta att du skämtade med mig!”
Det här kändes inte bra. Nu började det bli pinsamt.
-”Men du, om jag inte skämtar då? Skulle du vilja ha sex?”
Nu blev jag alldeles karmosinröd i ansiktet. Nu hade det blivit riktigt jävla pinsamt. Vad fan ska man svara på sådant? Jag kan inte säga ”ja”, för det skulle ju betyda att jag faktiskt vill sätta på henne, vilket jag i och för sig inte skulle ha något emot. Jag vill sätta på de flesta kvinnor.
Jag kan inte heller svara ”nej”, för det är ju detsamma som att säga att hon är ful, vilket hon inte är.
-”Nä! Nu tror jag faktiskt att rasten är slut! Dags att gå tillbaka till jobbet!”
Säger jag, reser mig upp, skjuter in stolen, halkar och sätter mig på röven rakt i en skurhink. Succé. Alla börjar att gapskratta. Borde egentligen vara pinsamt men för det positiva med sig att Caritas jobbiga frågestund kom av sig. Räddad av min egen klantighet och en skurhink.
Efter en stund kom Patrick fram till mig. Han sade att han var glad över att inte vara i mina kläder.
-”Då skulle jag bli stressad!”
Det hade han gjort jävligt rätt i att bli.
Så har jag det.
Så är mitt liv. Alltid.

6 kommentarer:

Rusty sa...

Alltid lika klockrent GeHå!

Anonym sa...

Enkelt, men riktigt roligt!
Precis vad jag förväntar mig när jag läser en blogg.

Tack!

Anonym sa...

Inte dåligt många dimensioner du visar upp!!! Grymt trevligt med en sådan variation från en författare.
Eller sitter ett helt gäng där bakom skärmen och skriver i det legendariska namnet Gammal Hårdrockare, man börjar ju undra :)

Tack för några trevliga minuter!

Jenny sa...

På mitt jobb kommer vi ofta till en punkt där samtalet kommer av sig, vi inser vad vi pratar om och börjar reflektera över hur i helvete vi alltid lyckas komma in på såna absurda samtalsämnen.

Det känns på något sätt befriande att motsvarande händer på andras fikaraster också...!

För att inte tala om att någon annan också avslöjat idiotagentkonspirationen. Beware!

Granfot sa...

Idioter växer på träd, eller "Folk är dumma i huvudet..." För av någon outgrundlig orsak är det sällan man stöter på folk som är ok, grupper med individer. Däremot individer brukar kunna vara ok. Märkligt, men på något sätt så verkar det som om folk i grupp slutar fungera som individer... Trassligt, och förmodligen svårförstått, men men... Tack för en bra blogg!

Anonym sa...

du är ritkigt bra på att skriva underhållande texter