onsdag 24 juni 2009

En riktig man.

En av mina läsare skickade en länk till mig. Det var en artikel i Expressen. Rubriken var ”Mjuka män dör i förtid”.
http://www.expressen.se/halsa/1.1576752/mjuka-man-dor-i-fortid
Anledningen tycktes vara att vi män blev stressade över att vi inte kunde leva upp till mansidealet.
Det var bland det dummaste jag har läst det här kvartalet och jag läser ändå mycket.
Låt mig först klargöra några saker: Jag är en av dessa ”mjuka män”, dvs jag finner inget nöje i att springa efter en fotboll, dricka öl, vistas i skogen eller få olja på händerna. Jag avskyr allt detta och jag begriper inte varför jag skulle känna mig stressad över att jag inte roas av något så enfaldigt som sport? Stressad? Jag? Ha! Jag är snarare stolt!
Jag lovar, kommer jag att skickas i en för tidig grav så kommer det att bero på min rökning och inget annat.
Jag växte upp i en kommun där fotboll ansågs vara höjden av kultur. Fann man inget nöje i att jaga en bolljävel, eller titta på andra som jagade en bolljävel så blev man idiotförklarad.
Jag kände mig aldrig som en idiot. Jag sträckte på mig och bar mitt ointresse för dylik enfald med stolthet.
-”En idiot som du skulle inte ens platsa i ett korplag!”
Minns jag en fåntratt som sade. Det skulle vara förolämpning. Jag tog det som beröm. Ett erkännande. Det var de, inte jag som jagade en boll över en gräsplan tillsammans med flera andra idioter som jagade samma boll.
Smaka på det en stund: Jaga en boll över en gräsplan.
Vem är det egentligen som är idioten?
-”Äru bög eller?"
Kunde man få höra från killar som efter matchen brukade duschade nakna tillsammans i ett avskiljt omklädningsrum för enbart män. Jag duschar inte med män.
Enligt artikeln så ska jag känna mig stressad. Jag riskerar t o m att gå en för tidig död till mötes.
För jag vill inte jaga boll och duscha naken tillsammans med andra män.
Vem är det som har homofila tendenser?

En riktig man ska tydligen gilla att vistas ute i naturen. När han väl är där så ska han gärna ägna sig åt jakt.
Jag förknippar inte Åsa-Nisse med manlighet.
Jag kommer aldrig att skjuta något djur och är det något jag hatar så är det skog och natur. Svensk natur är trist, enformig, blöt, kall och dyster. Och vad ska man göra där egentligen? Vad finns att göra?
Man kan sitta på en stubbe och glo in i en trädstam.
Sedan kan man sätta sig på en sten och glo in i en trädstam. Har man ännu inte fått nog, har man lite ork kvar efter dagens äventyr så kan man sätta sig på en stock och glo in i en trädstam. Så många träd, så lite tid.
En kompis till mig gillade att vara ute i naturen. Han sade att jag hade fel inställning.
-”Det handlar om att koppla av, att känna sig nära. Sitta i stillheten och ägna sig åt kontemplation.”
Jag följde med honom ute i skogen en gång. I två timmar satt jag på en sten och blängde och försökte ägna mig åt kontemplation.
Jag tänkte på fitta.
Sedan ville jag åka hem.
-”Nä! Vi har ju nyss kommit!”
Så jag fick snällt sitta kvar på min sten. Lite längre bort satt min kompis.
Det var tråkigt. Jag är bra på att sitta av tid, på jobbet. Där får man i alla fall betalt. Det får man inte ute i skogen. Det här var slöseri med ledig tid.
-”Hör du göken?”
Sade polarn med rösten full av något som liknade vördnad. Jag satt tyst och försökte fortsätta med min kontemplation.
-”Det var länge sedan man doppade veken.”
Konstaterade jag efter en stund.
-”Men förra helgen var det nära…” fortsatte jag. -”Hon hette Maria. Jag träffade henne i baren på Harrys. Jag bjöd henne på sprit för över femhundra spänn!”
Polarn svarade inte. Göken gol. Jag sket i göken. Det gjorde inte polarn.
-”Jag var en god lyssnare. Jag satt hela kvällen och hörde henne berätta om sin gamla jävla hund som tydligen låg och dog i magcancer. Jag hade stånd hela tiden.”
Polarn satt tyst.
-”Sedan reste hon på sig och gick hem.”
Polarn tyckte också att det var dags att åka hem. Kanske hade han fått nog av kontemplation?
-”Femhundra spänn rakt i sjön!”
sade jag.

Teknik begriper jag mig inte på och jag är inte ett dugg intresserad utav att lära mig. Bilar, motorer eller datorer, samma skit. Jag kan köra dem, men jag kan inte reparera dem. Inte byta däck, inte byta olja och inte ladda hem film. Men jag tycker det är kul att köra bil och surfa på nätet är ett av mina största fritidsintressen.
Jag begriper inte hur bilar eller datorer fungerar. Jag bryr mig inte heller. Huvudsaken är att de fungerar. Att de tar mig dit jag vill utan att jävlas, utan att koka över, skära ihop eller smitta ned mig med virus.
Kan nya, moderna bilar börja koka förresten?
Min exflickvän hade en gammal Volvo. Över tjugo år gammal. Den kokade ofta över. Gärna när det var varmt ute och ännu hellre när man stod i någon bilkö.
-”Jaha, nu kokar bilen igen!”
Sade mitt ex.
Vi stod på Rudbecksgatan, mitt i centrala Örebro. Bilar överallt. De började tuta. Min exflickvän tittade på mig. Jag är man. Tydligen så skulle jag veta exakt vad man ska göra i en sådan situation. Att få kokande bilar att sluta koka är tydligen en kunskap män föds med enligt kvinnor.
Jag kunde inte få bilen att sluta koka.
Jag gick ur bilen, öppnade motorhuven och skruvade loss ett lock. Det var till oljan. Det hjälpte inte. Bilen kokade och bilarna tutade. Jag talade om att bilen fortfarande kokade.
-”Nähä? Det menar du inte!”
Till slut kom polisen och hjälpte oss. Det var snällt av dem. Jag gillar poliser.
En annan gång var jag och Pia, en tjejkompis ute och åkte i min nya bil. En Peugeot. Gick som en klocka. Kokade aldrig över. Vi körde omkring på gatorna i centrala Karlstad. En röd lampa började lysa på instrumentpanelen. Röd lampa betyder problem.
-”Oljan är slut!”
Konstaterade jag och körde till närmaste bensinstation. Jag visste inte var man fyllde på olja. Vi gick ur bilen, lyfte på motorhuven och tittade en stund på motorn. Jag hade haft bilen i tre månader. Det var första gången jag lyfte på motorhuven och såg motorn. Den såg blank och fin ut.
Vi stod och försökte lösa problemet tillsammans.
-”Där?”
Undrade jag och pekade på ett lock.
-”Nä, det är nog till kylaren. Man fyller på vatten där.”
Till slut gick Pia in på macken och bad om hjälp. Hon kom ut med en kille i oljigt blåställ. Han jobbade inne på verkstan. Verkade vara i min ålder. Han snusade, hade skäggstubb och en mage som hängde som en stor taska över byxlinningen. Han drack nog mycket öl när han var ledig. Jag avskyr öl. Men det här var en riktig man, en sådan som tydligen skulle göra mig stressad. En man som – till skillnad mot mig – skulle leva ett långt och lyckligt liv.
Han såg ut att ha högt blodtryck, fetthjärta och diabetes. Säkert hängpung också. Jag tror inte att jag kommer att avlida före honom och hör och häpna: Killen gjorde mig inte ett dugg stressad!
Men killen var trevlig. Han drog några bra vitsar om fikusar och kontorsfjantar. Jag skrattade gott. Sedan frågade han mig vad jag fick ut i lön.
-”Kontorsfjantar har bra betalt, har jag hört!”
Jag har aldrig blivit så förolämpad.
Det är så det är. Antingen är man en riktig man som dricker öl, kollar på fotboll och byter blockpackningar med förbundna ögon, eller också är man en metrosexuell kontorsfjant som rakar kuken, cyklar till jobbet och käkar sallad till lunch. Jag är ingetdera. Jag passar inte in någonstans. Det var väntat.
Riktiga män ska även gilla att fiska. Jag kan inte komma på något tråkigare. Tänkte även skriva lite om fiske, men så kom jag på att jag faktiskt har skrivit om det tidigare. Här närmare bestämt:

9 kommentarer:

Rex sa...

Jag läste också artikeln och jag tror det är helt sant! Naturligtvis känner mesarna av att de inte håller måttet,helt naturligt.

Anonym sa...

Ha! Så kallade män av det "rätta virket" ger mig bara ett gott skratt. Varför skulle man bli stressad bara för att man inte utför idiotiska saker? Logiken skriker. Tack för ännu en bra text. I natt ska jag drömma om hur jag gör fotbollsgalningar och motormeckande bonnläppar stressade över att dem inte har samma intressen som mig.

Anonym sa...

GeHå går från sanning till ytterligare sanning.
Kvinnorna hävdar att de vill ha en snäll och intelligent man, lika förbannat så väljer de en fet, öldrickande jävla idiot som glor på fotboll och har oljiga naglar. Och så dessa jägare, finns det något löjligare?

Anonym sa...

Det stämmer precis att brudarna säger att de går till snälla killar men att de i verkligheten går till skithögar.

Det enda jag undrar över med GH och typiska machoattribut är varför han kan så lite om bilar med tanke på att han faktiskt har jobbat med en hel del mekanik genom åren. Byta däck t ex klarar t om jag, som är nästan totalt enbart teoretiskt kunnig i det mesta.

feminix sa...

Humor! Tack för gott skratt!

Gustav sa...

Nej du, svensk natur är definitivt inte enformig. Jag vet inte var du har fått det ifrån och med vad du jämför. Enformig i förhållande till vad? Rör dig genom Sverige och du ser hur landskapsbilden växlar från kalfjäll, till barrskog till lövskog. Du har hav och sjöar, skog, åker och äng, kärr och berg, dalar och vikar. Den svenska naturen är så varierad den överhuvudtaget kan bli (det finns ingen öken men den är jag glad att slippa).

Anonym sa...

Du ser inte skogen för alla träd? ;)

Anonym sa...

Det känns ju som en oerhört seriös studie.
Genom att dela upp hela den manliga befolkningen i två delar där ena delen uteslutande består av ölrapande traktormekaniker och den andra delen enbart av homosexuella vårdbiträden har man alltså fått fram sanningen om hur länge en man förväntas leva.
Jag har vanligtvis inget emot generaliseringar, men nån jävla måtta får det väl vara tom. på ett forskningsinstitut

Om det är sånt här Karolinska institutet spenderar mina skattepengar på så yrkar jag på omedelbar nedläggning av hela jävla institutet.

Seriöst på min ära, sa Bill. Seriöst, sa Bull.

/JW

Kulturkamp sa...

Ja även om jag kanske inte delar dina åsikter i allt så får jag erkänna att din blogg är underhållande!