onsdag 26 augusti 2009

Nä, det gick inte att hålla sig!

Om jag har tur så kan jag få en lugn dag på jobbet lite då och då. Idag var det en sådan dag. I alla fall till en början. Allting rullade på. Alla var sysselsatta vilket betyder att då blir det mindre sysselsättning för mig. Det är bra.
Telefonen var tyst. Chefen tycktes ha glömt mig. Det är också bra. Så jag satt i bilen, bakom ratten och stirrade tomt framför mig. Det tänkte jag fortsätta med.
Vilken härlig morgon!
Jag hade tid att ägna mig åt min favoritsysselsättning, nämligen dagdrömmeri.
Jag har många favoritdagdrömmar. Man skulle kunna dela upp dem i tre huvudkategorier:
Rikedom och berömmelse.
Lottovinster
…Och pornografi.
Arbete har ingen som helst plats i mina dagdrömmar. Jag kan inte minnas att jag har arbetat i någon av mina dagdrömmar, och det har nog blivit några miljoner under mitt liv. Karriär, utbildning och liknande trams har ingen plats i mina fantasier. Varför ska man krångla till sina dagdrömmar? Elände och jävelskap får man ju nog av i verkliga livet.
Så nu satt jag i bilen vid en parkering. Det regnade ute, men det var ljummet i luften. Perfekt väder.
Vilken dagdröm skulle jag starta med? Det finns ju så många trevliga att välja mellan.
Rikedom och berömmelse är en gammal klassiker.
Jag brukar slå igenom som stor konstnär, musiker eller författare. Jag tjänar stora pengar, slår världen med häpnad med min talang och blir bjuden på kändisfester. Jag dyker alltid upp sist av alla. Alltid mycket berusad. Enbart för att visa mitt förakt för kändisvärlden.
Jag blir portad från den ena festen efter den andra. Det är fotografier på mig i skvallertidningarna. Bastanta vakter leder ut mig från olika evenemang och fåniga galor för världsfreden, miljön och liknande trams. Jag har alltid ett glas i handen och ett lyckligt flin i ansiktet.
- Nu får det vara nog!
Utbrister olika kulturkoftor och proffstyckare i TV- Sofforna. - Maken till bristande respekt har vi aldrig tidigare upplevt!
Skandaler på löpande band. Någon fångar mig på bild när jag ligger mellan benen på en knappt artonårig kvinnlig dokusåpadeltagare som är känd för två saker: Sina stora bröst och bristande omdöme om hon råkar få i sig alkohol.
- De sade att hon låg med vem som helst om man bjöd henne på alkohol. Det stämde!
Säger den snart fyrtiofyraårige GeHå utan att skämmas.
Stora rubriker i tidningarna. ”GeHå gripen för grov rattfylla för tredje gången. Kunde inte stå på benen.”
- Klockan var kvart i sex! Jag hade bråttom till Systembolaget!
Säger GeHå till sitt försvar och skrattar.

Lottovinster är också trevligt att dagdrömma om. Allt man ska köpa, allt man ska göra men framför allt: Allt man slipper att göra.
Min drömvinst brukar ligga på tio miljoner. Det är lagom. Jag brukar planera för resten av mitt arbetsfria liv. Hur jag ska placera stålarna så att de ska räcka livet ut. Två lägenheter ska jag köpa. En i Skåne. Har alltid älskat Skåne. Gärna Helsingborg. Och så en lägenhet utomlands. Så att jag slipper den förbannade vintern. Just nu så står valet mellan Estoril utanför Lissabon eller Perth i Australien. Men sådant kan ändra sig. Ibland drömmer jag om södra Italien eller kanske Las Vegas?
Ja, i drömmarnas värld är valmöjligheterna oändliga.
En kompis till mig, Janne, har en liknande dagdröm som han brukar ägna sig åt med stor inlevelse. Men han ska alltid krångla till sina dagdrömmar.
Janne vinner inte tio miljoner, han hittar istället knark för tio miljoner. Heroin eller Kokain. Nu börjar äventyret! Nu måste han avyttra detta till bästa möjliga pris och minsta möjliga risker. Ingen lätt uppgift. Få vaktmästare har känningar i den undra världen. Speciellt inte på så höga nivåer. Det gäller att få kontakt med några riktiga storlangare, stämma träff i något skumt parkeringshus osv. Men tänk om de försöker blåsa honom? Nu måste han fixa en puffra på något vis. Men räcker det? Bäst att ha backup!
Men vem fan ska han inviga i dessa affärer i? Och nog fan måste de ha betalt också? Nu börjar miljonerna flyga sin väg. Och tänk om de tjallar? Tänk om de börjar vifta med stålarna? Det vet man ju hur folk blir så fort de får lite pengar.
Det är nu han skär ned på antalet människor som ska backa upp honom. Det är nu han blandar in mig istället.
Det var dumt.
Helt plötsligt står jag med en pistol i näven som är riktad mot stans största narkotikahaj. Eftersom jag nyss har vunnit tio miljoner på Lotto så är jag naturligtvis sanslöst berusad och missuppfattar hela situationen. Det blir vi som råkar blåsa dem istället. Nu står vi med både narkotikaligans pengar och en resväska med heroin, eller om det var kokain?
Nu är vi på flykt genom Europa. Nu är de stora gossarna efter oss och de glömmer aldrig. Nu ska alla kriminella dårar i hela Europa ha fatt i en nybliven lottomiljonär och en vaktmästare med en resväska full med kokain, eller om det var heroin?
Vi har ett pris på våra huvuden!
Nä, sådana dagdrömmar är inget för mig. De är inget trevliga. Men Janne gillar dem. Kan han krångla till och komplicera något så gör han det.

Pornografiska dagdrömmar är alltid trevliga. En gammal favorit kallar jag för Magiska Fingret.
Jag går omkring på stan och så fort jag pekar på en kvinna så blir hon helt förtrollad i en timma. Hon grips helt plötsligt av en våldsam önskan att få följa med mig upp i min lägenhet och göra allt för att tillfredsställa mig. Efteråt minns hon ingenting. Allt är som vanligt, förutom kanske en märklig, ömmande känsla i skrevet.
Jag skulle gå omkring och peka på kvinnor hela dagarna. På unga och lite äldre. På vita, svarta, bruna och gula. På blondiner och brunetter.
Jag skulle kort och gott knulla alla!
Ibland sitter jag och spekulerar i hur många jag skulle klara av att betäcka innan kuken slaknar.
Denna morgon bestämmer jag mig för att hänge mig åt en pornografisk dagdröm. Men jag hinner knappt börja. Precis när jag ska bestiga en vacker, frodig negress från Ekvatorialguinea så ringer min chef. Hon undrar om jag hade mycket att göra.
- Jodå, det räcker till!
Hon ansåg att jag var tvungen att släppa mina för tillfället viktiga arbetsuppgifter och istället åka till en större statlig myndighet. För där var det minsann kris.
- Blev du mycket ledsen nu?
Ja, det blev jag.
- Du måste hjälpa till med städningen! Hamid och Tobbe har sjukskrivit sig. Ont i ryggen, som det kallas nu för tiden.
Så det var bara att ge sig iväg. Plikten framför allt, och resten av skitsnacket.

I en tidigare text så skrev jag om att inte kunna hålla sig ifrån dumheter. När ett tillfälle uppenbarar sig så kan det vara svårt att inte ställa till det för sig.
http://gammalhardrockare.blogspot.com/2009/08/nar-man-inte-kan-halla-sig.html
Jag fick lite ångest sist. Jag svor på att om jag inte åkte dit, om jag klarade mig så skulle jag sluta med sådana dumheter, jag skulle växa upp.
Det är nästan en vecka sedan. Jag har inte hört något. Jag tror att jag klarade mig.
Och idag så uppenbarade sig ännu ett tillfälle. Jag kunde inte hålla mig. Borta var löftet om att bli en vuxen man.
Jag skulle städa en stor konferenssal. Ett gäng höga kontorsfjantar hade möte. Nu var de på lunch. Dags för mig att börja moppa golv, tömma sopkorgar och damma av bord.
Det var anteckningar på whiteboarden längst fram i salen. En massa obegripligheter om beslut som skulle förankras. Någon hade även ritat upp några diagram.
Jag suddade ut alltihop och kluddade dit ett eget diagram. Jag hann ta ett fotografi med min telefon. Obs! Bilden är klickbar!

Inget stort hyss kanske. Men jag undrar vad de sade när de kom tillbaka och öppnade mötet igen?

5 kommentarer:

Anonym sa...

hehe mm skoj med hyss. själv bytt jag ut videobandet mot en porrfilm innan en SO-lektion engång. Rätt så kul :)

johan sa...

Tackar för ett gott skratt såhär på onsdagskvällen!

Anonym sa...

Jannes dagdröm låter misstänkt lik handlingen i True romance.

För övrigt en av världens bästa filmer för den som inte sett den.

/JW

Johannes Almborg sa...

Kanske lite i överkant, om än klockrent.

"Ren dårskap" -Mycket underhållande namn på den axeln. Sen att målet låg en bra bit in på dårskap-linjen gjorde det hela så mycket bättre. Det bör nog varje arbetsplats ha lite mer av. Och något säger mig att du står för en del av det på din arbetsplats, GeHå.

Anonym sa...

Haha, helt sanslöst. Jag garvade gott.


//Plutten