torsdag 19 november 2009

Intelligenstest - Del 2.


- Jag ska tala klarspråk, sade min arbetsförmedlare nästa dag. - Är det något slags fel på dig?
Ja. Svarade jag.
- Jag tycker inte det är kul att rensa brunnar från skräp.
Hon tittade på mig en stund.
- Jag ser i mina papper att du inte har någon utbildning. Hur kommer det sig?
- Jag behövde inte!

Det stämde. Borde det inte vara en merit att ha klarat av den förbannade skolan så snabbt som möjligt?
- Dumma människor måste tillbringa lång tid i skolbänken. Det finns ingen som tycker att en person som måste tillbringa ett år vid en körskola är intelligent. Jag klarade mig vid första uppkörningen!
Logiken var kristallklar.
Hon fortsatte med att stirra på mig. Hon var mållös. Hon visste inte riktig hur hon skulle bemöta den sortens logik.
- Har du några drömmar?
- Ja, jag skulle vilja ha lönebidrag.

Jag ville ha det som Nicke. Jag kunde se mig själv sitta ensam, undanskuffad i något utrymme hos något företag. Där skulle jag sitta och fantisera åtta timmar om dagen. Sedan skulle jag få gå hem. Det skulle passa mig.
Om de ansåg att Nicke hade några skruvar som behövde dras åt, hur mycket glappade det då inte i min skalle egentligen? Enligt samhället så är man inte som man ska i huvudet om man inte tycker det är kul att gå till en plats man inte vill vara på åtta timmar om dagen och utföra sysslor man aldrig skulle drömma om att befatta sig med på sin fritid.
Fem dagar i veckan.
År efter år.
Tills man fyller sextiofem år. Då är man fri och har man tur så faller man inte ihop och avlider när det är dags för att bli avtackad. Kanske hinner man få uppleva några år av frihet och lycka.
Min arbetsförmedlare talade om för mig att jag inte var aktuell för lönebidrag.
- Man måste ha någon sjukdom eller handikapp!
Nu var jag helt plötsligt fullt frisk och normal.
- Alla undrar ju hela tiden vad det är för fel på mig! Hur ska ni ha det?
Hon började tröttna. Det syntes på henne att hon ville få det här mötet avklarat så fort som möjligt. Hade jag tur så skulle hon stämpla upp kort som räckte hela sommaren. Då skulle jag få en sommar i frihet, utan otrevliga distraktioner i form av arbete.
Det gjorde hon inte.
Hon talade om att det fanns ett jobb ledigt som köksbiträde vid lasarettet. Det fick jag gärna söka, om jag ville.
- Helst inte.
- Hoppsan! Jag glömde. Du MÅSTE söka det!


Jag fick jobbet. I ett år så stod jag nere i en källare och lastade i matvagnar som skulle ut till avdelningarna. Efter ett tag kom de tillbaka, då var det dags att lasta ur dem och diska alla kantiner, porslin och bestick. I början var det rätt så bra. Under tiden som jag väntade på att vagnarna skulle komma tillbaka så kunde jag smita ut på lastbryggan och snacka skit med de söta undersköterskorna som ofta satt därute och rökte.
Jag knöt kontakter i syfte att få doppa innan sommaren var slut. Så att jag i alla fick ut något av det där jobbet.
Och ja, det fick jag. En ovanligt svårbotad form av kondylom.
Jag önskar att någon hade skvallrat på mig innan jag hade snackat in mig hos den där kvinnan. Hon hette Fia och jag blev glatt överraskad när jag förstod att hon var sorten som gärna hade sex redan vid första träffen.
Ännu mer överraskad blev jag några veckor senare när jag stod i duschen och upptäckte två rosa, köttiga vårtor mitt på kuken. Det krävdes flera, plågsamma behandlingar innan jag blev botad.
Fia var i sanning en överraskningarnas kvinna.

Det finns alltid folk som retar sig på att det finns någon som fixar det för sig på sin arbetsplats. Jag brukar kalla dem för Hederlig Svensk. De har inget liv och kräver att alla andra i deras närhet ska lida lika mycket som de själva gör.
Hederlig Svensk hittar man överallt och kännetecknas av snusförnuftighet och extrem laglydnad. Det är de som kan komma fram och säga åt dig att släcka cigarretten eller be dig att plocka upp läskburken som du nyss slängde på gatan. Bara för att jag vet att de finns så slänger jag alltid skräp runt omkring mig och ser jag ett luftintag någonstans så ställer jag mig vid det och röker.
Hederlig Svensk är också en av anledningarna till att jag aldrig någonsin skulle få för mig att sopsortera och jag känner djup tillfredsställelse varje gång som jag stannar bilen, kliver ur och kastar iväg vinterns förbrukade batterier över en blommande sommaräng.
Skyll inte på mig. Skyll på Hederlig Svensk.
Nu hade en sådan retat upp sig på att jag satt ute på lastbryggan och slickade in mig hos undersköterskorna. Det skulle jag inte få göra. Så fort jag fick tid över så skulle jag upp till salladsberedningen och hjälpa till. De förväntade sig att jag skulle tycka det var roligt och intressant att få lära mig att blanda till olika sorters sallad. En utav arbetsledarna frågade mig t o m vilken sorts sallad som jag tyckte var roligast att tillreda.
Jag frågade henne vilken sorts cancer hon trodde var trevligast att få dö i.
De slutade prata med mig. Det tyckte jag var skönt. De tillhörde de Dumma Människorna. Jag tror faktiskt att flera utav dem som stod där och hackade och tärnade uppriktigt trivdes med sina sysslor. De tyckte det var kul. De blev lyckliga. Dumma människor är ofta lyckligt ovetande om meningslösheten och sin obetydliga roll i livet. Dumma människor drabbas sällan av depression och psykiska sjukdomar. Man hittar sällan Zoloft och Xanor i deras badrumsskåp. De är alltid glada. De begriper inte bättre.
Sista dagen på vikariatet så bjöd jag dem på tårta.
- Vad firar vi?
Undrade arbetsledaren.
- Jag gör sista dagen idag och jag fick inte vikariatet förlängt!
Jag sken som en sol.
De trodde inte att jag var riktigt klok i huvudet.

Så med tanke på allt detta som jag har skrivit ned så borde jag känna mig rätt så trygg inför ett intelligenstest. Men så slog det mig för ett tag sedan, intelligens kännetecknas ofta av nyfikenhet och intresse utav att lära sig saker och ting. Jag är inte nyfiken och det finns mycket få saker som jag är intresserad av att lära mig.
Tänk om det är jag som är korkad?
Tänk om det är alla andra som faktiskt tycker det är kul att gå till sina jobb som är intelligenta?
Det kanske är jag som tillhör de Dumma Människorna. Alla andra människor i min omgivning har hela tiden känt till att jag har varit dum. Riktigt jävla Dum I Huvudet. Utom jag. Jag har levt i en illusion av att det är jag som har fattat något som ingen annan har fattat.
Skrämmande tanke.
Men jag gjorde i alla fall intelligenstestet. Det var en riktig pina. Jag var så nervös så att svetten dröp av mig. Det var svårt att koncentrera sig. När jag satt och väntade på resultatet så kändes det värre än när jag gjorde teoriprovet hos körskolan. Hela min självkänsla hängde på vilket värde jag skulle få. Hur jag skulle förhålla mig till mig själv under resten av livet.
Och så dök min intelligenskvot upp på skärmen.
Det hade gått åt helvete.
Medelvärdet ligger på 100. Femtio procent av världens befolkning har en IQ på 100.
Jag fick… 106.
Ok, jag tillhör inte de Dumma Människorna. Jag ligger över medel. Men inte tillräckligt för att jag ska känna mig nöjd. Två polare, Rex och Janne fick högre. Det retar mig och det kommer det alltid att göra.
- Du vet väl att jag alltid kommer att se ned på dig en smula nu?
Sade Rex till mig.
Det finns inte så mycket mer att säga om detta. Jag får lära mig att leva med denna vetskap.

Om ni är intresserade att själva göra testet så har ni adressen här:
http://www.mensa.se/
Men kom ihåg: Ni får leva med resultatet resten av era liv. Tänk er för innan ni gör det.

19 kommentarer:

Johan sa...

"En utav arbetsledarna frågade mig t o m vilken sorts sallad som jag tyckte var roligast att tillreda.
Jag frågade henne vilken sorts cancer hon trodde var trevligast att få dö i."

Underbart GH!

Anonym sa...

126 :D

Anonym sa...

87 :(

(GH:s mamma)

Rex sa...

Vad nu då? Börjar du tckla av? Jag såg fram mot en rejäl strid av gamla goda GH-mått apropå såna där test och hur otillförlitliga de är osv,men istället ger du upp? Inte likt dig....

Kausti sa...

Genialt som alltid :)

121 btw

Fredrik sa...

Lysande text som alltid.
Med tanke på ditt skriftliga språk kombinerat med din brist på utbildning var jag ganska säker på att du låg över 100. Trodde dock att du skulle ligga över 106. Läser du mycket skönlitteratur?

Btw, 126+ :)

ocdmannen sa...

Bäste GH,

Tillåt mig ett lösryckt citat, hämtat från dagens text, som ännu ett exempel på briljant prosa från din sida:

"Dumma människor drabbas sällan av depression och psykiska sjukdomar. Man hittar sällan Zoloft och Xanor i deras badrumsskåp. De är alltid glada. De begriper inte bättre."

Behöver jag tillägga att såväl Zoloft som Xanor alltid finns i mitt badrumsskåp?


Högaktningsfullt

ocdmannen


PS. Det vågar inte f-n göra ett IQ-test! Nej, jag nöjer mig med ovan nämnda farmakainnehav som bevis på min intelligens.

Gammal Hårdrockare sa...

Ocdmannen:

"Behöver jag tillägga att såväl Zoloft som Xanor alltid finns i mitt badrumsskåp?"

Samma här!

Fredrik:

Det där mensatestet bygger på matematisk, analytisk och logisk förmåga. Något som jag saknar anlag för. Jag hatar skiten!
Jag blev uppriktigt förvånad över att jag fick över medel. Jag hade förväntat mig åttio eller något.

Jag besitter en helt annan intelligens. Jag minns att jag gjorde ett bredare intelligenstest när jag var inskriven på AMi i min ungdom (idag tror jag att det heter Arbetsförmedlingen Rehab).
Det var dit de skickade de hopplösaste av de hopplösa.
Det finns flera olika sortes intelligens, nio stycken om jag inte minns fel.
Jag fick skyhöga poäng på kreativ och språklig intelligens. Det har jag inget att invända emot. Som barn så älskade jag att teckna och skriva.
Däremot så fick jag mycket låga poäng på det som Mensas test går ut på.
Ändå lyckades jag nu få 106 poäng. Det tycker jag är bra trots allt!
Men... Jag är besviken i alla fall.

diana sa...

Med tanke på att jag knappt klarade nians matte, inte har gymnasiekompetens (fast jag har pluggat lite språk på GU) och blev förtidspensionerad vid 34, så får man väl säga att 132 är godkänt ;)

Anonym sa...

angånde det där med att fira avslutningsdagen med tårta. På min arbetsplats har det hänt två gånger hitills att folk ahr firat med tårta.

Vid första tillfället var det en man som firade att han jobbat 15 år på företaget.
Vid andra tillfället var det en tjej som firade att hon jobbat exat ett år.

=)

Anonym sa...

Diana:

Då antar jag att du gjort Mensas stora test och är medlem. På provtestet kan man nämligen inte få mer än 126+

/JW (som hade en kvintiljon +1 på testet)

Peter sa...

När vi ändå håller på och mäter: min är 25 cm lång och grövre än din och jag tjänar 83000 kr/mån :-)

Skämt åsido, vad är det med mätbara siffror som lockar fram företrädesvis män att hitta sin position i ledet? Varför är det så kul att mäta hästkrafter, CPU, megapixlar, IQ, lön och kuklängd? Man vinner ju ändå aldrig, det är alltid någon som bräcker en, speciellt på Internet.

Och vad är det som gör att "Anonym" tycker att det är viktigt att lägga in ett svar här där det bara står en siffra på? Vad ger den honom/henne? Intressant beteende måste jag säga.

Peter - som inte mätt men är duktig ändå.

Anonym sa...

96 här, men då hann jag inte göra klart testet utan hade 6 frågor kvar. Så naturligtvis hade slutresultatet blivit i paritet med en raketforskare. :-)

Anonym sa...

Jobbigast är dom som ska prata jobb på jobbet i fikarummet, ishockey och imitera någon värdelös tv-reklam.

Galna Kocken sa...

Förutom att jag trivs med mitt jobb och har yrkesstolthet mm.

Fasiken, jag kommer ihåg då man skulle göra något slags IQ-test på mönstringen för lumpen, man kunde få som högst 10 poäng och alla som gjorde minst 7, fick göra telegrafist-provet. Vilket jag fick göra.

Jag var helt ointresserad! Avsiktligt sumpade jag det provet.. Ha ha..

Men varför har jag då Xanor och Efexor i mitt badrumsskåp?

Fredrik sa...

Intelligent som du är så förstår du förstås att då Mensa tjänar pengar på att rekrytera nya medlemmar så ligger det i deras intresse att du får ett så bra resultat som möjligt på online-testet, då sannolikheten att du tar det riktiga (icke kostnadsfria) testet förmodligen korrelerar postitivt med ditt resultat på online-testet.
Om detta inte var uppenbart för dig innan du tog testet, justera omedelbart ditt resultat med -20, annars med -10 ;)

Anonym sa...

Hej, eftersom jag är anonym tänkte jag bara höra av mig och säga att jag fick 180 i IQ på Mensas test.

Givetvis kan ni inte veta säkert att detta är sant, men likt alla andra här med en IQ som är klart under medel känns det liksom bra på något sätt om jag skriver ett anonymt inlägg där jag påstår att jag har ett oerhört högt IQ.

Någonstans där ute i Sverige sitter just nu någon och förundras över vem denna mystiska människa med ett så högt IQ är.

Som sagt, det känns bra!

P.S Min penis är väldigt lång.

Anonym sa...

Du skriver att bara dumma människor, som inte insett meningslösheten i allt är glada.
Jag anser att om man är tillräckligt smart för att lura sig själv att just man själv/det man gör är viktig(t), så kan man gå genom livet med ett leende på läpparna.
Det gäller dock att undvika att analysera sig själv för mycket, det är det allt faller på.

En annan Fredrik sa...

Jag läser med stor behållning din blogg och eftersom jag är medlem i Mensa, var det särskilt underhållande att läsa dina funderingar och kommentarerna kring just intelligens.

Det stämmer att vissa anser att det finns flera sorters intelligens. Jag skulle hellre använda ordet "begåvning". Vad som mäts med Mensas test är dock det som Raymond Cattell kallade för flytande intelligens, alltså förmågan att dra slutsatser och finna möster i osorterad data av godtycklig sort oberoende av tidigare kunskaper. I Sverige och många andra länder används ett standardiserat "Figure Reasoning Test", alltså ett test med olika grafiska symboler.

Mensa Sveriges online-test är en ganska grov uppskattning, där man inte kan få högre värde än 126+. Det är dock inte gjort för att man vill locka människor att skriva det riktiga provet. Så är det däremot med många andra "IQ-tester" på nätet, men de är sällan särskilt seriösa.