fredag 13 november 2009

Porrsurfning på jobbet.

För ett tag sedan så noterade jag att besöksstatistiken på min blogg sjönk markant under helgerna. Det tyckte jag var underligt. Det borde ju vara tvärtom. Folk med en rik fritid borde ju verkligen hänga ute på nätet när de är lediga och får chansen att sitta hela dagen vid sin dator.
Jag frågade en nätkompis vad detta kunde bero på. Svaret jag fick var att de flesta satt vid datorerna på sina jobb under vardagarna.
Sitta vid en dator under arbetstid.
Det skulle jag också vilja göra!
Jag har en bekant som tillbringar sin arbetstid vid en dator. Han har fina arbetsdagar. Tobbe heter han och talar tre främmande språk flytande. Tobbes arbetsuppgifter består i att ta emot och översätta mail från tyska, engelska eller spanska till svenska. Eller tvärtom, någon kontorsfjant skickar ett mail till honom på svenska som han sedan ska översätta till något av dessa språk och skicka till den rätta avsändaren.
Tobbes samlade arbetstid kanske kommer upp i två timmar om dagen. Resterande sex timmar ägnar han åt stenhård porrsurfning. Tobbe får ut sjuttontusen kronor i månaden efter skatt. Ett sådant jobb skulle jag också kunna tänka mig. Jag får ut femtontusen efter skatt och inom städ -och avloppsbranschen är kvalitetstid vid en dator mycket sällsynt.
Min chef har en dator på sitt kontor men den är jag förbjuden att använda numer. Hon har satt upp ett säkerhetsavstånd på minst tre meter mellan mig och hennes dator.
- Du skulle bara våga!
Sade hon under vårt förra utvecklingssamtal. Hon såg att jag kastade lystna blickar mot skärmen.
Det fanns en tid då jag fick låna chefens dator. Skicka iväg beställningar och lönerapporter.
- Du kan få använda datorn när jag är ute hos någon kund!
Sade hon.
Det gjorde jag.
Någon tid senare storknade datorn av alla spywareprogram och virus. Min chef kallade in mig på sitt kontor. Hon var arg. Datorn hade nupit ihop när hon skulle sända iväg ett viktigt dokument till en kund.
- Oj! Ja, det finns så mycket skit ute på nätet. Sade jag. – Det gäller att inte surfa in på skumma sidor!
Min chef är en mycket korrekt kvinna. Varje dator har ett unikt ip-nummer som loggas och lagras centralt någonstans. Mitt företag har inte bara nolltolerans mot mobbing och rasism, att uppskatta lättklädda kvinnor anses både kränkande och ytterst oetiskt. Högsta chefen hade kallat in min chef och bett henne förklara varför hon frekventerade sidor som ”Pornstars from the eighties” och ”Alone, wet and dripping” under arbetstid och från sin jobbdator. Att skylla ifrån sig på sina underlydande låter vid sådana situationer som, just det - En dålig ursäkt.
Min chef var inte på sitt mest kärvänliga humör när hon kallade in mig efter mötet med sin chef. Hon talade om att jag hade arbetat för henne i fem år, att hon hade fått stå ut med mycket konstigheter från min sida och att det fanns gränser.
- Du är farligt nära att passera den gränsen just nu!
Hon sade också att jag kunde vara riktigt rolig och charmig men ibland så kunde jag visa upp en mycket ful sida.
- Ful? Tycker du inte jag är vacker?
- Försvinn!

Tobbe, han som jobbar med att översätta mail och porrsurfa, talade om för mig att det fanns en tjänst ledig på företaget som han var anställd vid. Det var för några år sedan, när jag var arbetslös.
- Sök det! Jag kan rekommendera dig!
Jo, jag tänkte söka det. Men det fanns ett litet problem: Jag kunde inte tyska eller spanska och kunskaper i dessa språk var ju liksom själva kravet för att få jobbet. De sökte inte någon som kunde rensa deras avlopp eller städa lunchrummet. De ville ha en språkbegåvad och välutbildad person som kunde sköta kontakterna med kunder från den tyska och spansktalande delen av världen.
Jag tillhör en värld där man i stort sett bara kommunicerar genom att blanda svenska könsord och svordomar. I enstaka fall talar jag engelska men bara när jag är absolut tvungen och har passerat Sveriges gräns.
Nu sökte jag ett jobb som översättare. Jag hade ljugit mig till jobb många gånger tidigare och jag har aldrig varit nervös i sådana situationer. Man har ju inget att förlora, antingen får man jobbet eller också får man det inte. Spelar roll. Arbetslös är man ju redan.
Så jag skickade iväg min meritförteckning med tillhörande personligt brev (inte CV! Jag använder mig inte av den benämningen men det vet ni ju sedan tidigare texter). I det personliga brevet så skrev jag att jag hade arbetat en längre tid i Tyskland (sant) och att jag under kvällarna hade läst tyska för att bättre kunna kommunicera med mina chefer (absolut inte sant). Jag skrev också att min mormor var spanjorska och att jag därför i min ungdom hade spenderat flera studieår vid Spanska skolan i Paris och talade därför spanska som en infödd.
Jag bifogade betyg. Med Photoshop går det att uträtta underverk. Jag gav mig själv högsta betyg i muntlig redovisning, uppsatsskrivning och - av någon underlig anledning - matematik. Antagligen för att detta ämne alltid har varit lika obegripligt för mig som egyptiska hieroglyfer. Men ska man ljuga så ska man drämma till ordentligt från första början. Det är något som jag har lärt mig.
Jag blev uppkallad till intervju.

Jag blev förvånad över att intervjun skedde på svenska. Det började bra. Sedan gav de mig ett formulär med frågor på tyska. Det fanns flera alternativ att kryssa i efter varje fråga. Jag begrep knappt svarsalternativen, än mindre frågorna. Ja och Nej förstod jag, men det fanns flera svarsalternativ som jag inte kunde tyda.
Jag fick en halvtimma på mig.
Jag kryssade i på måfå. Ungefär som om jag satt och fyllde i en lottokupong. Vad annat kunde jag göra?
Jag fick även en spansk version av frågeformuläret. Precis lika obegripligt.
Jag lämnad in formulären efter femton minuter.
- Det var raskt marscherat!
Sade mannen som hade intervjuat mig. Inte helt utan beundran.
Sedan var det bara att vänta på att de skulle rätta formuläret. En timma tog det. Sedan kom mannen tillbaka. Han tittade på mig.
- Gå härifrån!
Det var vad han sade. Inget mer. Jag reste mig upp och gick.
Utav Tobbe så fick jag sedan höra att av formuläret att döma så drog de slutsatsen att jag faktiskt kunde stava till mitt namn och att jag kunde läsa och förstå enkla meningar. På svenska. Jag föredrog även att bära lederhosen till vardags, hade problem med verklighetsuppfattningen och jag gillade att tugga tuggummi på min lediga tid. Min bästa vän var en hamster som hette Carmencita och en bra dag så kunde jag knyta mina skor utan hjälp av min personliga assistent som hette Heinz.
Resten var så fullt av motsägelser så det gick inte att få ut något begripligt överhuvudtaget.

Jag kommer nog aldrig att få sitta vid en dator och surfa under arbetstid. Det känns lite tråkigt.
Min chef satte upp en förslagslåda utanför sitt kontor för någon månad sedan. Den blev populär och redan första veckan så svämmade den över av skojfriska och anonyma förslag som t ex: En fri och liberal syn på alkoholintag under arbetstid och daglig massage hos vår unga, kvinnliga friskvårdskonsulent med ett obligatoriskt lyckligt slut.
Tänk vad omogna vissa människor är.
Jag lämnade också in ett förslag, naturligtvis med mitt fulla namn och anställningsnummer. Jag skrev att jag tyckte att vi som jobbade ute på fältet skulle få varsin laptop med trådlös internetuppkoppling, så att vi kunde hålla kontakten med vår kära chef.
Jag har inte fått något svar.
Förresten så hörde jag att hon tog ned förslagslådan för några dagar sedan. Hon tröttnade. Det var ingen bra idé.
Det är det sällan.

11 kommentarer:

Cagliostro sa...

Jag har en kompis som jobbar på ett stort statsägt infrastrukturföretag. Han jobbar med datorn hela dagarna till den grad att han vägrar att ha något bredbandsabonnemang med vidhörande dator hemma.
När han vill fildela ber han mig bränna ner låtar på en CD från nätet och ger mig en slant eller en pilsner på krogen för besväret.

ospray sa...

Ha ha ja det kan inte vara lätt att vara din chef...
det är kul att läsa dina texter...som vanligt!!!

Anonym sa...

Hmm...hur lyckades du förfalska ett grundskolebetyg i Photoshop? Sådana dokument har ju en rad diagonala streck i varje ruta där betygen står, just därför att de skall vara omöjliga att förfalska.
Nej, som vanligt när man läser den här bloggen så består sporten i att försöka avslöja hur mycket av GH:s fantasi som har skenat iväg i det givna inlägget och hur mycket som är (delvis) sant.

Anonym sa...

Att förfalska betyg i Photoshop är inte ens en sport. Det är en baggis. "En rad diagonala streck i varje ruta" är allt annat än ett problem. Själv har jag iofs femma i alla ämnen. Ändå. På heders.

Anonym sa...

Hade gärna fått en förklaring på varför du glorifierar porrsurfare men ogillar torskar....tycker dessa personer är samma skrot och korn...

Gammal Hårdrockare sa...

Anonym:

Glorifierar porrsurfare? Jag tycker att jag förlöjligar hela det manliga släktet!

Gammal Hårdrockare sa...

Den andra anonyma:

Fixa till ett betyg i Photoshop är inga problem om man får låna en polares originalbetyg. Man scannar av det, ändrar namn, betyg m.m. och sedan är det klart.
Jag har gett mig själv både grundskole- och gymnasiekompetens på det viset.

Anonym sa...

Ja det kan du vä iofs. ha rätt i att du gör, det jag tycker är lite underligt är när du på flashback går väldigt hårt åt torskarna men å andra sidan skriver om hur mycket du uppskattar att porrsurfa.

Inget jag tycker du behöver stå till svars för, du är ju varken politiker eller sexolog efter vad jag förstått men jag frågar mest av nyfikenhet.

Vill hur som helst tacka för mycket underhållande läsning.

Anonym igen sa...

Jaså, det är minsann ingen konst att förfalska ett betyg innehållande en rad diagonala streck i Photoshop? Vänligen förklara isåfall hur, rent konkret! Visst, jag kan hålla med om att det är teoretiskt möjligt men rent praktiskt så måste det innebära ett rent helvete till millimeterprecision och detaljfjokklande med olika verktyg samt förstoringsglaset.

(Inte för att jag skulle behöva göra detta, eftersom även jag hade bra betyg, men ämnet är likväl intressant.)

Anonym sa...

Jag har då aldrig sett ett grundskolebetyg med diagonala streck i fälten. Bara svart på vitt... hur enkelt som helst att ändra.

Anonym sa...

hoho, hihi!