lördag 16 januari 2010

Omogen eller barnslig?

Jag, Hamid, Jocke och Fredda satt i lunchrummet och försökte reda ut vad det var för skillnad på att vara omogen, kontra barnslig. Är det någon skillnad egentligen? Omoget är negativt laddat, barnsligt är lite mer positivt. Man har barnasinnet kvar.
- Smita in i lekstugor och skita på golvet är kul!
Sade Hamid.
Jodå, det är roligt. Men sådant växte man ju ifrån någon gång i tjugoårsåldern. Därmed är det omoget.
- Inte jag! Jag har inte växt ifrån det. Jag gjorde det förra året!
Den historien ville vi gärna höra. Hamid är en jävel på att dra roliga anekdoter från sitt liv.
Hamid hade varit på väg hem från en fest en tidig sommarmorgon. Dyngrak och pigg på lite hyss. För att komma hem till sin lägenhet så var Hamid tvungen att promenera genom ett stort villaområde av den finare sorten. Övre medelklass, som man säger. Många, vackra villor passerades efter vägen. Rikt folk med bortskämda ungar som med tiden skulle bli helt olidliga. Hamid var tvungen att pusta ut vid varje lyktstolpe. Han noterade att varje trädgård hyste en liten lekstuga åt familjens barn. Stort intag av alkohol gör Hamid skitnödig.
Hamid hoppade över staketet till den närmaste villaträdgården, gick fram till den lilla lekstugan och klev in i det docksöta lilla huset. Inredningen påminde om ett litet hem med små spetsgardiner, en kaffeservis i plast, litet köksbord och en fåtölj. Hamid drog ned byxorna och satte sig och sket i den lilla vaggan för dockor.
- En riktig torped! Jag var tvungen att nypa av den i tre delar!
Vi skrattade. Det här var en bra berättelse. Underhållande och osmaklig.
- Jag torkade mig i röven med gardinerna. De var som lent sämskskinn mellan skinkorna. Gnugg! Gnugg!
Vi skrattade högt. Kvinnorna vid bordet intill hade lyssnat och var inte sena att kommentera.
- Ni är sjuka! Sök hjälp!
Riktiga glädjedödare. Vi bad Hamid att fortsätta.
Fadern i familjen hette Hugo och tillhörde den morgonpigga sorten. Hugo hade nyss fyllt femtio och kunde fortfarande skryta med ett duktigt morgonstånd. Dessvärre fick inte hans fru någon glädje av detta. Hugo var svårt gubbsjuk och hade upptäckt att om han var uppe tillräckligt tidigt under morgnarna så kunde han få en skymt grannens artonåriga dotter. Hon hette Linda och sov alltid naken. När hon klev ur sängen så gillade hon att stå framför spegeln en stund och beundra sig själv. Hon var helt omedveten om att hon gav Hugo en skön stund i köket innan hon gick till skolan. Hugo höll på att få kåtslag varenda gång. Han var tvungen att ta fram kuken och ta sig en ordentlig runk. Varje morgon så sprutade han i hundens matskål. Hugo ångrade sig alltid efteråt. Det var så här hans liv hade blivit – en runk i köket, en kopp kaffe, cigg och sedan iväg till sitt förbannade jobb på kontoret.
En gång hade Linda stått framför spegeln och smekt sig själv. Det blev för mycket för Hugo. Han ramlade baklänges och rev med buller och bång ned både gardiner och blomkrukor från fönstret.
Det var inte lätt att heta Hugo, vara femtio år och gubbsjuk.
Den här morgonen såg inte Hugo till grannens söta dotter. Han tittade inte ens åt det hållet. Han tyckte att han hade sett någon i trädgården. Gardinerna fladdrade i lekstugan. Det var någon där!
- Men vad i helvete!
Hugo rusade ut i trädgården, mot lekstugan. Hamid upptäckte faran och kastade sig ut utan att hinna dra upp byxorna ordentligt. Hamid sprang över gräsmattan samtidigt som han hade fullt sjå med att dra upp byxorna. Efter honom kom en medelålders, fet familjefader med illrött ansikte. Hamid hann precis hoppa över staketet. Hugo var överviktig och orkade inte ta sig över. Han stod kvar och såg en skrattande, lång libanes i fyrtioårsåldern springa nerför gatan och försvinna ur Hugos liv för alltid.
Ha! Ha! En bra berättelse tagen direkt ur livet. Hamid, han kan han! Omogen, javisst! Men en jävligt kul kille!

Att vara omogen ger extra krydda åt livet. Men vi har lärt oss att det är något negativt. De säger det till oss. Inte skratta åt någon som halkar på cykelpedalen och slår ballarna i ramen. Inte glädjas när någon gammal ovän drabbas av svår tandvärk och absolut inte skratta åt barn som slår sig eller får svärmar med ilskna getingar efter sig.
Jag har många gånger skrattat gott åt barn som har trampat rakt i jordgeting bon. Det ser så roligt ut när de kommer springande, fäktande och skrikande. Ännu roligare blir det om de är tjocka.
Jätteroligt!
Fredda har jobbat extra som simskolelärare under flera år Nu är det slut med det. Under alla år som han lärde ungarna att simma så var det en tanke som inte ville lämna hans huvud. Tänk att få trycka någon unges huvud under vattnet, så kul det hade varit!
Helst någon unge som var riktigt rädd för vatten. Fredda tänkte på det där varje gång som han var vid badhuset och höll lektion. Tanken ville inte lämna Freddas huvud. Till slut så gick det som det gick. En liten sjuårig kille vid namn Nicke skulle ta Silverfisken - 25 meter på djupt vatten. Nicke simmade intill bassängkanten och Fredda gick bredvid och hejade på honom.
- Kom igen nu Nicke! Det här klarar du!
Fredda var beredd att hoppa i och hjälpa Nicke upp om han inte skulle orka ända fram.
Inte trycka ned Nicke under vattnet! Inte trycka ned Nicke under vattnet!
Intalade Fredda sig själv.
- Bara tio meter kvar nu Nicke! Kämpa på!
Fredda försökte tänka på annat. För några år sedan så hade han nästan givit efter för ett annat infall, att skita i bassängen. Han hade fantiserat om det länge. Det blev en kompromiss. Han sket inne i bastun. Fredda hade lagt en gigantisk skitkorv mitt på laven. Den låg där hela natten och spred sin stank innan någon hade lokaliserat källan till lukten. Ingen kunde ju tro att någon skulle ge sig till att skita inne i bastun, därför hade ingen tittat efter där.
Den gången hade Fredda givit efter för sitt inre tryck. Det hade kunnat gå illa. Han var tvungen att försöka skärpa till sig. Han skulle ju för fan fylla fyrtiofem år vilken dag som helst. Nu fick det vara slut på dumheterna!
Inte slå Nicke i huvudet! Inte trycka ned Nicke under vattnet!
När Nicke var fem meter från att ta Silverfisken så böjde sig Fredda ned, tog ett fast grepp om Nickes nacke och tryckte ned honom under vattnet. Det bubblade och fräste. Blubb! Blubb!
Efter en stund drog Fredda upp honom, Nicke var blå i ansiktet.
- Tjugofem meter va? Silverfisken din lille jävel!
Fredda hann doppa Nicke tre gånger. Upp och ned. Plask! Plask! Sedan tog det roliga slut. Dessvärre hade föräldrarna suttit uppe på läktaren och blivit vittnen till övergreppet. Det blev sparken med efterföljande åtal.
- Nä, det där var varken omoget eller barnsligt! Sade jag. - Det var ju bara obehagligt.
De andra tittade på mig. De tyckte det var roligt. Javisst, berättelsen hade sina poänger. Skitkorven i bastun var kul, men doppandet i bassängen kunde ha gått riktigt illa. Nä, så jävla kul var det faktiskt inte.
- Fan vad du har blivit förnuftig då!
Sade Jocke. - Var det inte du som brukade fantisera om att få mula ungar i snön?
Jovisst, det hade varit kul. Men man riskerar inte att dö utav en rejäl mulning. Det är liksom lite skillnad på en mulning och att försöka att dränka någon!
- Äh, du håller på att bli gammal mannen! Sade Hamid. - Du håller på att tappa greppet!
Fredda tyckte att jag skulle gå och sätta mig borta hos kvinnorna istället.
- De gillar män som har kontakt med sina känslor!

Fredda gav efter för ett infall. Jag måste erkänna att jag själv sällan ger efter för plötsliga infall. Men visst fantiserar man ofta om att mula ungar i snön, slänga smällare efter skotträdda hundar eller drämma en kulhammare i fronten på Raggar-Roines välpolerade cheva. Precis som ett barn!
Jag kallar det för att ha barnasinnet i behåll.
Men jag tycker inte att Freddas tilltag var så roligt. Jag är kanske inte så omogen i alla fall.
Bara barnslig.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Vafan, det visar sig att du hade gränser iallafall!?!

Anonym sa...

"Omogen eller barnslig?" Snarare pedofilvarning!

Anonym sa...

Anonym:

Pedofilvarning? Nu måste du väl ändå ha pissat ned dig? GH är så långt ifrån pedofil någon kan vara!

Anonym sa...

http://apps.who.int/classifications/apps/icd/icd10online/?gf60.htm+f63

hatbloggen sa...

Haha pedofilvarning? Vakna upp ur din psykos förfan.

Vad är ett "tema" av många här på bloggen att GH hatar småbarn.

Hitta grunder i dina anklagelser och sitt inte bara och häv ur dig massa oannonserat dravel, sånt sågas på nolltid.


Återigen ett underhållande inlägg GH!

Anonym sa...

GH, du kan än! Och kul att du liksom har skapat ett persongalleri med flera återkommande karaktärer. Din blogg har blivit lite av en roman. Mina absoluta favoritkaraktärer är white trashparet Lenita och Mange. Rex och Roland är inte dumma de heller, men jag måste säga att efter de sista novellerna så kommer Hamid starkt.

Anonym sa...

Fejkblogg.....