fredag 5 mars 2010

Det ringer!

Min gamla polare Rex ringde för några dagar sedan. Vi brukar höras av en gång i månaden ungefär. Det är en bit emellan oss. Det slog mig att om han hade ringt för tjugo år sedan så hade det blivit dyrt för honom. Han hade nämligen fått ringa ett rikssamtal. Förr var det nämligen dyrare att ringa ju längre avstånd det var till mottagaren.
Fan också! Jag måste ringa ett rikssamtal. Det här kan bli dyrt!
Man var tvungen att fatta sig kort. Rex var en snål jävel redan som ung. Han var bra på att fatta sig kort.
- lördag klockan tretton. Supa? Möt mig vid ankomsthallen!
Sedan slängde han på luren. Pang!
Slänga på luren? Så säger man inte heller längre. Det finns ingen lur att slänga på. Idag stänger man av telefonen. Inget mer. Man trycker in knappen med en röd lur på. Det var mycket bättre när man kunde slänga på en tung lur. I alla fall om man var förbannad på någon. Det gav lite mer eftertryck så att säga.
- Ja, du också! Dra åt helvete!
Och så dängde man luren i klykan. Var man riktigt förbannad så drämde man luren i klykan flera gånger. Där fick du! Och där! Och där!
Telefonen brukade stå på ett bord i hallen. Telefonbordet. Ännu ett ord som har försvunnit.
Mitt gamla telefonbord var orange och jag lade mig alltid över det när jag kom hem under nätterna i fyllan och villan. Jag rev med mig bord, telefonkataloger, sladdar och jävelskap i fallet. Jag flyttade det aldrig, för telefonbordet skulle stå i hallen. Någon annanstans var inte att tänka på.
När jag var sambo i unga år så satte det där jävla telefonbordet mig alltid i klistret. Jag var glad i sprit, det var inte min sambo. Jag ville gärna supa. Mycket och ofta. Min sambo ville att jag skulle mogna och börja ta ansvar. Det hade jag inga som helst planer på. Under året som jag var tillsammans med henne så var jag tvungen att planera mitt supande. Jag var tvungen att ljuga.
Jag brukade ringa från jobbet vid fyratiden (då hade hon kommit hem och kunde svara) och säga att jag tyvärr var tvungen att jobba övertid.
Min egen sorts övertidsarbete. Tänkte jag.
- Ok, väck mig inte när du kommer hem bara! Jag ska lägga mig tidigt!
Hade jag fått övertidsersättning för all den tid som jag lade på att dricka så hade jag varit miljonär idag.
Min sambo vaknade ofta mitt i natten utav att det brakade till ute i hallen. Det kunde bli lite ansträngt vid frukostbordet. Hon undrade ofta om det inte var hårt och obekvämt att ligga och sova på hallgolvet med ett telefonbord över sig.
- Nejdå! Det blir till en vana.
- Jaså du.
- Ja.
Sedan gick jag till jobbet med bakrus. Det hade också blivit till en vana.
Under det där året så tror jag att jag tillbringade fler nätter på hallgolvet än i dubbelsängen.
Jag borde ha insett redan då att sambolivet inte var något för mig.
Jag vet inte vilket som var jobbigast, supandet eller att leva tillsammans med en kvinna? Det känns skönt att den tiden är förbi.

Frågan är om jag tycker att det är skönt att rikssamtalens och den fasta telefonens tid är förbi? Idag så får alla tag i mig när de vill, jag får inte alltid tag på dem. Jag svarar alltid när Rex ringer.
- Jag ringer från mobilen så det här kan bli dyrt! Jag ska fatta mig kort!
Säger han och skriker fram sitt budskap i raketfart. Sedan lägger han på. Jag hinner knappt svara.
När jag ringer upp honom så kommer jag oftast inte fram. Abonnenten kan inte nås. Numret är felaktigt.
Rex byter nämligen operatör väldigt ofta. Han tror att det ska gå att lura systemet. Ibland har han bytt till kontantkort och ibland till någon obskyr teleoperatör. Oftast så blir räkningarna på samma summa i alla fall. Rex har aldrig fattat att det inte finns några gratismåltider. Man måste alltid betala.
Till slut så ringer han upp från sitt nya abonnemang. Då är det snabb information som gäller.
- Igår knullade jag min fru! När ska den förbannade vintern ta slut? Det bor en neger i mitt garage! Hej då!
Klick!
Då får man passa på att lägga till hans nya nummer i telefonboken.

På tal om telefonböcker. Förr skrev man upp viktiga telefonnummer i telefonboken, som alltid låg på telefonbordet. Nu lägger man in numren direkt i telefonen. Alla som följer min blogg känner till min ovilja mot att lära mig saker, speciellt nya saker. Jag drar mig för det. Jag vet att jag alltid hinner att bli förbannad innan jag fattar och får något att fungera. Ju äldre jag blir, ju jobbigare tycker jag det är med dessa raseriutbrott. Det tar längre tid att få ned blodtrycket på normal nivå igen.
För ett tag sedan så fick jag ett SMS från Marisol, min flickvän. Det var en fredagskväll och meddelandet var lite småfräckt. Hon skulle komma hem till mig på lördagen. Med lite god fantasi så andades meddelandet hårdporr.
Jag svarade genast.
Jag tänker inte avslöja vad jag skrev som svar, men det innehöll ord och meningar som ”haft ståkuk hela dagen”, ”bakifrån” och ”på tvättmaskinen”. Sedan skickade jag iväg det.
Sänder Julia. Visade displayen.
Julia är en ung kvinna på jobbet, hon är tjugofem år. Vi är kompisar, absolut inget annat. I ren iver så hade jag antagligen tryckt på fel namn i den förbannade telefonboken. Ny teknik, ni vet.
Jag blev alldeles kallsvettig. Det här var pinsamt! Vad fan skulle hon tro? Tänk om hon anmälde mig för sexuella trakasserier? Tänk om hon ringde till polisen?
En skallig ful gubbe vill knulla mig på en tvättmaskin! Hjälp!
Jag ringde genast upp henne för att reda upp missförståndet. Men hon svarade inte.
Men va fan… Svara då!
Jag ringde upp henne flera gånger. Inget svar.
Herregud! Först skickar jag ett snuskigt SMS, och sedan telefonterroriserar jag henne hela kvällen. De kommer att skicka hundarna efter mig!
Det blev en hemsk helg.
När jag äntligen fick tag på henne på jobbet så var hon helt frågande. Hon hade inte fått något SMS från mig. Det var den förbannade telefonboken som spökade. Tydligen så hade jag lagt in min flickväns nummer under Julias namn.
Eller något.

Nu ska jag ringa till Rex.
- Tog du henne bakifrån? Vintern tar nog aldrig slut och hälsa negern! Hej då!
Klick!
Han fick smaka på sin egen medicin, den snålvargen. Nu kanske han skulle ringa upp. Kanske skulle han fatta vinken? Kanske skulle det gå att genomföra ett normalt telefonsamtal med honom.
Jag fick ett SMS.
Ja! Nej! Negern hälsar tillbaka. Hej då!

14 kommentarer:

Rex sa...

Idioten fantiserar,som vanligt....

Anonym sa...

Rex:

Ha! Ha! Men du är ju snål!

/Jobbarkompis

Anonym sa...

Rex:

Du bjur ju inte ens på en snus ju, och när hade du egentligen med dig kaffebrö sist?
Har du negrer i garaget? :)

/Jobbarkompis

Anonym sa...

Du är bäst GH! BÄST! Du har ett sådant jävla flyt i ditt skrivande!

Neger sa...

Är det någon som har ett större garage att hyra ut?

Anonym sa...

GH!
Tack för ett gott skratt!!
Härligt!

Rex sa...

GH suger stor jävla elefantballe.Mina arbetskamrater också.

Johan Westlund sa...

Är Rex och Janne kompisar?
Ska du inte ta och skriva om ert första möte, hårdrockarn?

Mångmamma sa...

Award att hämta!

Johannes Almborg sa...

"- Igår knullade jag min fru! När ska den förbannade vintern ta slut? Det bor en neger i mitt garage!"

Bryt upp det i tre rader och det där är rena rama poesin. Nästan lite i Haiku-stil, även om versmåttet inte stämde in helt och håller

Danny sa...

Härlig läsning!

Hans C sa...

Detta inlägg påminde mig om en sak jag kom på för ett litet tag sedan. GH, jag tycker att på ska "utveckla elallergi" Denna s.k. åkomma är praktiskt nog klassad som funktionshinder och alla vet ju att det är svårt att sköta ett jobb som funktionshindrad hur gärna man än vill.

Det fina i kråksången är att elallergi inte kan diagnostiseras eftersom det är helt psykosomatiskt. Alltså kan ingen säga att du inte är elöverkänslig. Tvivlar någon finns det givetvis en uppsjö ombudsmän och annat trams (aftonbladet?) att vända sig till. Här är lite inspirerande läsning. Lycka till!

http://www.vagbrytarenstockholm.se/halsoproblem/eloverkanslighet/index.htm
http://www.feb.nu/index.php?option=com_content&view=section&layout=blog&id=6&Itemid=55
http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=26565

Joakim sa...

Haha! Jag hörde att du skulle åka Vasaloppet idag, stämmer det?

Rogga sa...

Haha! Ytterligare ett klockrent inlägg! Som sagt var du borde få en stor pokal fylld med sprit för dina blogginlägg!
Världsklass som vanligt!