onsdag 7 april 2010

Skitjobb och flykten från Libanon - Del 2.

… Så Hamid började berätta för oss andra.

Han växte upp i välbärgad förort till Beirut och var son till man som drev ett större hotell. Som barn så blev lille Hamid bortskämd. Fadern drog in en hel del pengar på sin hotellverksamhet och modern drev en liten sömmerskeateljé som hon senare kunde utöka tack vare att hon fick kontrakt med armén. Hon började anställa folk och pengarna strömmade in. Hamid fick en fin uppväxt och lärde sig aldrig riktigt att se sambandet mellan arbete och pengar. Pengar var något som man kunde tjata sig till, inte arbeta ihop. Hamid prövade i och för sig på att arbeta en sväng. Som piccolo på faderns hotell.
Det var inte ett dugg roligt.
Först och främst så kände sig den långe och smale Hamid dum när han stod i den där fåniga, röda uniformen med revärer på byxbenens sidor och löjliga axeltofsar på jackan. Byxbenen var för korta och skorna klämde. Hamid var över en och nittio lång. Uniformen var anpassad efter libanesisk standardlängd som ligger någonstans runt en och sjuttio.
Hamid kände sig som en komplett idiot.
För det andra så ville servicekänslan inte riktigt infinna sig. Hamid sket faktiskt fullständigt i om gästerna trivdes, om deras väskor var tunga eller vilket rum de skulle till. Hamid stod där ute i solskenet vid trappan och rökte. Han gjorde inte en min av att vilja hjälpa till med väskorna när någon taxi dök upp full med gäster. Han märkte dem inte ens. Hamid hade tankarna på annat. Fitta först och främst.
- Han bara står där! Ska han inte hjälpa oss med väskorna?
Vid tjugo års ålder så var Hamid inte bara uttråkad, han var även sexuellt utsvulten.
Fadern tröttnade på att se sin hopplösa son stå med händerna i byxfickorna med en cigg i mungipan vareviga dag. Vad i helvete är det för fel på den pojken?
Fadern började få klagomål.
- Du får ta och prata med din son, för det är något som inte är som det ska i huvudet på den pojken!
Tunga politiker brukade ta in på hotellet med jämna mellanrum under veckosluten. Deras bortskämda döttrar hade synpunkter på Hamids uppträdande. En kedjerökande lång piccolo med för korta byxor gjorde dem besvärade.
- Är det inte meningen att en piccolo ska vara behjälplig med bagaget? Hade Fadila, utrikesministerns undersköna dotter, frågat nere i receptionen. Hon tyckte det var märkligt att Hamid alltid lyckades klämma in sig i hissen tillsammans med henne, utan något bagage i händerna. Han bara stod där med händerna i byxfickorna. Fadila fick känslan av att han skulle ta henne på brösten vilken sekund som helst.
Ibland dök han upp nere vid frukostmatsalen, fortfarande klädd i sin röda och trånga piccolouniform. Han stod vid ena väggen med händerna i fickorna och blängde på de unga kvinnorna när de åt.
- Herregud! Han har ju stånd!
Viskade Nadira, Fadilas yngre syster en morgon när de satt och åt. - Jag ska minsann säga till pappa!
Hamid var knappt medveten om tid och rum. Han var mitt uppe i en upphetsande dagdröm som innefattade honom själv och de två unga systrarna tillsammans i en dubbelsäng. Hamid hade precis slickat färdigt båda två. Nu stod han och funderade på vem han först skulle ta oskulden på? Nadira har en riktigt fet röv, tänkte Hamid, det är ju trevligt men Fadila har stora bröst. Jag börjar med Fadila! Just när han sjönk ned mellan benen på henne dök deras far, Tarik Muftij upp tillsammans med Hamids far.
- Och vad står du och tänker på då?
Hamid förklarade att han just stod och funderade på sin framtida karriär.
Min karriär som fittslickare! Tänkte Hamid och skrattade till. Båda stirrade på honom. Store Gud, varför blev jag förbannad med en galen son? Tänkte Hamids far.
Hamid sade att han övervägde ett karriärbyte.
- För det känns som om jag inte kommer så mycket längre här! Sade han och mötte sin fars ilskna blick. - Det känns som om jag står och stampar på samma fläck!
Och ja, det höll fadern med om. Hamid hade stått och glott ända sedan han började för snart ett halvår sedan. Där hände det fan inte mycket. Men det var det slut med nu!
- Du ska bort härifrån! Begrips?
Och därmed var Hamids karriär inom hotellbranschen över.

Hamids far hade en bror som drev en liten restaurang i Beiruts södra förorter. Kassem var hans namn och var inte på långa vägar lika framgångsrik som sin bror. Dit blev nu Hamid skickad.
- Där kanske du kan lära dig att jobba!
Kassem var som sagt inte lika framgångsrik som brodern och det hade gjort honom missunnsam och förgrämd. Det retade honom att brodern hade blivit en rik man. Själv så hade han svårt att få sin lilla rörelse att gå ihop.
- Och nu ska jag bli tvungen att ta emot hans korkade son också!
Men Kassem hade ett glädjeämne i livet, sin dotter Amira. Den dagen hon föddes gick solen upp i Kassems liv. Allt kretsade kring Amira. När Amira föddes började tideräkningen för Kassem. Den mörka tidsåldern var över. Det varde ljus! Nu föll planeterna på plats, jorden hittade äntligen sin rätta rotationsvinkel och Kassem fick en anledning att kämpa vidare i en värld som hittills bara hade varit vrång mot honom.
Men jag fick Amira i alla fall!
Brukade han tänka när han såg henne stå där vid grytorna i restaurangköket. Amira var arton år och mogen för att giftas bort. Det klarade inte Kassem av. Blotta tanken på att hon skulle bli någon annan mans kvinna fick det att vända sig i magen på honom av ilska. Han blev ursinnig bara han tänkte på det. Amira skulle skyddas! Amira skulle inte behöva underkasta sig någon man. Inte så länge Kassem levde och hade något att säga till om i alla fall!
Lilla söta Amira! Tänkte Kassem, Lilla fina Amira, du ska minsann inte behöva bli beroende av någon otäck man!
När Kassem såg på sin dotter tänkte han alltid goda tankar. Amira lockade fram det fina hos Kassem.
När Hamid dök upp i köket och såg Amira för första gången lockade hon fram en del hos honom också.
- Jag ville knulla henne direkt!
Sade Hamid.
- Ditt svin!
Skrek Anki, Madde och Julia i kör.
Jag och Jocke bad dem hålla tyst så att Hamid kunde berätta sin historia. Den var intressant.
- Fortsätt! Lyssna inte på dem!
Så Hamid fortsatte.

Han bestämde sig för att försöka sköta sitt nya jobb, göra sitt bästa i köket. Enbart för att få vara nära Amira.
Hamid låg på henne som en rem dagarna i ända under tiden som han grillade lammkotletter och rörde i såsgrytorna. Han pladdrade på och gjorde sitt bästa för att charma henne och det verkade faktiskt som om hon inte var helt oemottaglig för Hamids attacker. Amira hade alltid varit svag för långa män med spindelsmala armar och ben. Hon kanske inte var så oskyldig som fadern inbillade sig?
Så en dag efter lunchrusningen så tänkte Hamid: Va fan, jag knullar henne här och nu!
- Och så gjorde jag det! Jag vek upp hennes långkjol och knullade henne mot induktionshällen så kastrullocken hoppade!
Tjejerna som satt tillsammans med oss och lyssnade reste sig upp och gick iväg.
- I röven också!
Ropade Hamid efter dem.
De skakade på sina huvuden. Idiot!
- Men i alla fall…
Fortsatte Hamid.
När Amiras far kom ned i köket och fick se eländet så sade han:
- Vänta lite! Jag kommer strax!
Sedan gick han upp till sin lilla lägenhet på övervåningen. Hjärtat bultade och han undrade var i helvete han hade lagt slaktmasken och sin nya, fina filékniv som han hade sparat ihop till. Den skulle bara användas vid speciella tillfällen. Som t ex när någon man visade hans dotter ett osunt intresse. Var det något som Hamid hade gjort så var det att visa hans dotter ett osunt intresse!
Hamid förstod att han gjort bort sig en gång för alla. Riktigt ordentligt. Han drog på sig byxorna och försvann ut genom köksingången.
Det var sista gången någon ur Hamids släkt såg honom. Nästa dag ringde han till sin far från ett billigt hotellrum och fick reda på att Kassem hade utfäst en belöning på tiotusen amerikanska dollar till den som kunde visa upp Hamids ballar.
- Du är bränd! Fattar du? Du är inte min son längre!
Hamid lade på och drog vidare söderut. Mot gränsen till Israel. Han skulle aldrig mer återse sin släkt.

Något pass hade han inte så när han stod där vid gränsen och visade sitt körkort för de israeliska gränsvakterna så skrattade de bara.
- Det var tvärstopp! Jag kunde lika gärna ha viftat med kuken!
Jag och Jocke skrattade.
- Och det gjorde jag också!
De tog det som en öppen provokation och släpade genast iväg honom till förhör. De misstänkte att han var en ovanligt korkad palestinier. Tillräckligt korkad för att vara en självmordsbombare kanske? Det blev några dagar av hårda förhör. Hamid erkände ingenting för han hade ju inget att erkänna.
- Jaså, du kör med den stilen va?
Till slut så kom Mordechai in, en stor, bastant förhörsledare som var känd att få alla burfåglar att börja sjunga.
- Håll fast honom! Röt han. - Och se till att få av honom byxorna!
Sedan knäppte han upp sina egna byxor och blottade ett imponerande stånd.
- Ha! Ha! Säg hej till Mordechai! Sade de andra gränsvakterna. - Han är inget farlig! Han vill bara hälsa!
Hamid berättade inte så mycket mer om förhöret. Både jag och Jocke förstod honom. Hamid satt tyst en lång stund.
- Fan, jag är drus, jag är ingen jävla palestinier!
Jag vet inte vilket som kändes värst för Hamid, övergreppet eller att de trodde att han var palestinier. Det måste ha känts tungt för Hamid.
Hur som helst så blev Hamid senare satt i ett palestinskt flyktingläger. Där fick han kontakt med en hjälporganisation och genom den vägen kunde han senare söka asyl i Sverige.
- Jag sade att jag var utsatt för följelse av min släkt i mitt hemland! Sade Hamid och nu skrattade han igen. - Jag sade att de försökte gifta bort mig med min brorsdotter men jag har aldrig varit mycket för kusingifte!
Det var en bra historia. Vi skrattade gott.
- Men jag nämnde aldrig att jag gärna knullar dem!
Ha! Ha! Ja, jävla Hamid va?

1 kommentar:

Anonym sa...

Jooodå de är sig lika eller hur??? Önskar bara de inte tog med sig sin jävla kvinnosyn hit också!!