lördag 31 juli 2010

Berättelsen om Nina Pettersson - Del 6.

Nina var ingen ond människa. Hon kände ingen som helst tillfredsställelse över att skada andra människor. Hon tänkte och fungerade inte på det viset. Det fanns inget gott eller ont i hennes universum. Nina var egoist. Det var alltid Nina först, och sedan… Ingenting.
Det hände ibland att Nina kunde stå ensam under stjärnhimlen någon natt och titta ut över rymden. En liten människa, ung kvinna stod där med hela universum runt sig och hon tänkte: Allt detta, och jag är i centrum! Allt kretsar kring mig!
Sådan var Nina.
Så fungerade hon.
Det finns onda människor. Det finns människor som föds helt genomruttna. Ondskan sitter i deras gener och detta kände Nina till. Hon struntade i sådana människor. Hon kände ingen önskan att föra något korståg mot dem och stötte hon på någon så gick hon i regel undan. Det bästa var helt enkelt att undvika dem. Man tjänade inget på att hämnas. Det fanns ingen ekonomisk vinst i det. Känslomässig vinst kanske, men sådant var inget för Nina.
Hon hade naturligtvis fått sin beskärda del av möten med onda människor. Den värsta av dem hade hetat Magnus och han fick upp ögonen för henne redan i första klass. Magnus var en översittare av värsta sorten och tvärtom vad många tror när det gäller mobbare och onda människor så led han inte av något dåligt självförtroende. Han kom inte från några dåliga hemförhållanden, fick inte stryk hemma av någon alkoholiserad fader och hade inga stora öron eller utstående tänder som han var tvungen att dölja bakom en tuff yta. Magnus var bara genomrutten. Det satt i hans gener. Han var programmerad av Satan att göra livet surt för dem som var mindre och svagare än honom. Det var sådan Magnus var helt enkelt. Vissa människor föds närsynta, andra föds begåvade, några korkade och vissa är musikaliska eller kan multiplicera fyrsiffriga tal i huvudet redan vid fem års ålder.
Magnus var ond. Punkt. En elak jävel som kände lika stor tillfredsställelse när han hade fått skada någon som när en konstnär får till exakt den nyans han har önskat till sin senaste tavla.
Redan första skoldagen så gick Magnus fram till en liten försynt kille och gav honom ett knä i ansiktet, därmed hade han gjort klart för alla – inklusive lärarinnan – vem han var och vem de andra ungarna skulle krypa för.
Det gjorde de också. Som alla översittare så fick Magnus sin lilla fanclub runt sig som skrattade åt hans skämt, som höll med honom i allt, som beundrade honom och som naturligtvis hjälpte till att stryka upp dem som Magnus för tillfället ansåg behövde en mindre omorganisering av sina tänder. Antingen så beundrade man Magnus och fjäskade för det lilla aset, eller också var man rädd för honom.
Alla utom Nina.
Hon brydde sig inte. Hon var inte intresserad av att bli accepterad av klassens populäraste kille. Hon struntade i vad de andra tyckte om henne. Hon ville bara vara ifred.
Det retade naturligtvis Magnus.
Det retade honom så in i helvete. Det kvittade hur mycket han trakasserade henne, hon blev aldrig ledsen och han fick henne aldrig att gråta när han slog henne. Han kom aldrig åt henne. Det kändes som om hon vann över honom hela tiden.

När Nina gick i femte klass så blev det inne bland alla flickorna att bära ryggsäck. Alla flickor skulle komma till skolan med böckerna i en rosa eller orange liten ryggsäck. De som inte hade det blev naturligtvis mobbade. Det är så skolan fungerar, har alltid gjort och kommer alltid att göra. Nina brydde sig naturligtvis inte om detta. Hon tänkte inte ens på det. Men en dag när hon kom hem så hade föräldrarna köpt henne en ryggsäck. Så att hon inte skulle bli utanför.
Eftersom föräldrar sällan har koll så var det naturligtvis fel färg på ryggsäcken. Den var inte rosa eller orange, den var limegrön. Nästan självlysande. Den sken som en lysmask när hon gick över skolgården följande dag och alla de andra flickorna fnissade, de nickade åt Ninas håll och tisslade och tasslade.
Nina brydde sig inte ett dugg. Vad henne anbelangade så kunde hon lika gärna bära böckerna i en ICA-kasse, vilket hon också hade gjort tidigare. Vem brydde sig? Hon brukade ju inte ens öppna de där jävla böckerna! Varför då bry sig om hur man transporterade dem fram och tillbaka mellan stillot och hemmet?
Magnus såg Nina på långt håll och följde den limegröna ryggsäcken över hela skolgården. När han var alldeles bakom Nina och högg han tag i hennes ena axelrem. Han trodde att hon var glad åt sin nya ryggsäck och slet den av henne.
- Ny ryggsäck va?
Sade han och gick iväg med den. Nina stod kvar och såg när han gick iväg med hennes böcker och ryggsäck. Hon brydde sig inte ett dugg. Efter en stund kom Magnus tillbaka, han gav henne ryggsäcken.
- Här har du, din jävla fitta!
Det stank om ryggsäcken när hon bar med sig den in i klassrummet. Hon öppnade den. Magnus hade skitit i ryggsäcken. Det låg avföring över alla hennes böcker. Magnus hade haft för avsikt att vara elak, att göra Nina ledsen men hon skrattade till. Det var rätt så uppfinningsrikt. Hon hade ändå inget av värde i den där ryggsäcken. Bara sina skolböcker.
- Vad är det som luktar så förskräckligt?
Frågade lärarinnan.
- Det är min ryggsäck! Magnus har skitit i den!
Sade Nina helt sanningsenligt och gick fram till lärarinnan med sin ryggsäck och visade upp hela härligheten.
- Men herregud!
Utbrast lärarinnan och ryggade bakåt. Hela klassen brast ut i gapflabb. Alla skrattade utom Magnus. Han framstod som en idiot. Han visste vad alla tänkte. Hur är man skapt om man går in på en toalett, sätter sig på huk och skiter i en ryggsäck? Siktade han eller var det rena turen att han träffade rätt?
Magnus visste att bilden av honom, när han satt hukad och krystade över en ryggsäck skulle finnas i huvudet på hela klassen lång tid framöver. Kanske för alltid. Den förbannade Nina hade vunnit över honom ännu en gång. Han kom inte åt henne!
Under resten av lektionstiden så satt Magnus böjd över sin matematikbok. Ibland tittade han upp, då möttes han av Ninas blick. Hon satt på andra sidan mittgången. Hon tittade på honom och log. Hon sken tammefan som en jävla sol! Den fittan! Den lilla jävla fittan! Tänkte Magnus.
Under lunchrasten så försökte Magnus lätta på sitt inre tryck genom att misshandla en kille i parallellklassen som var känd för att vara en strykrädd tönt och som brukade pissa i byxorna bara någon tittade på honom. Det hjälpte inte. När han gick hem så tog Magnus en genväg genom skogen, han tände eld på en stor myrstack. Det knäppte och sprakade, ja det lät nästan som att poppa popcorn när de stackars små myrorna sprack av elden och hettan. Det gjorde Magnus lycklig för en stund, men sedan gick det över. Nina hade vunnit.
Magnus fick inget öknamn, det var ingen som vågade ge honom det. Inte säga något högt i alla fall. Men när alla senare i livet skulle minnas sin skoltid och tala om sina gamla klasskamrater så skulle de relatera till killen som hade skitit i en ryggsäck.
- Jo för fan, det var han som satte sig och sket i en ryggsäck! Skulle de säga.
- Jaså, han! Ha! Ha! Nu minns jag!
Magnus skar tänder av ilska bara han tänkte på det.

Flera år senare, när Nina hade hunnit fylla tjugofem år så blev hon hänvisad till Arbetsförmedlingen. Hon hade levt på socialbidrag och drygat ut sitt lilla bidrag med lite småbedrägerier men nu var det slut på den trevliga tillvaron. Nya regler. För att få erhålla socialbidrag så måste man vara aktivt arbetssökande och inskriven på AF. Det var bara att bita i det maskätna äpplet och anmäla sig. Nina fick en tid och en vecka senare knackade hon på dörren hos sin nya arbetsförmedlare.
Det var en man.
En ung man.
Det var Magnus.
Vid tjugofem års ålder så hade Magnus hittat helt rätt i livet. Oftast så går det bra för översittare och onda människor. De tar för sig i livet, har gott självförtroende och odlar de rätta kontakterna. De suger av uppåt och spottar ut det nedåt. De är bra på det. Magnus älskade sitt nya jobb som arbetsförmedlare. Det bästa han visst var att stänga av människor från sin A-kassa. Det spelade ingen roll om de hade sökt alla jobb som fanns, gjort allt i sin makt för att få ett nytt jobb, passat tiderna, gått på alla kurser osv. Han stängde av dem i alla fall! Även om de senare fick tillbaka sin A-kassa så tog det tid. Ibland flera månader. Det blev krångel för dem. Det var överklaganden hit och papperesexercis dit. I bästa fall så hann de bli vräkta från sina bostäder innan de hade fått upprättelse.
Han gillade även att sätta människor på helt fel kurser. En kontorsfjant som såg ut att han en ryggrad som endast bestod av en sträng med snor kunde han t ex skicka iväg på en dyrbar kurs i bergsprängning – Det står dig helt fritt att neka, men då måste jag naturligtvis stänga av dig från din A-kassa!
En gång hade han fått en arbetslös skogshuggare som närmade sig sextioårsåldern på sitt bord. Han hette Evert, var nästan två meter över axlarna hade jobbat uppe i norrlandsskogarna i hela sitt liv. Evert var även analfabet. Honom skickade han iväg på en kurs i beräkning och dokumentation i distansinställningar för Exchangemiljöbaserade operativsystem.
Det gick inte så bra.
Evert försökte förklara för kursledaren att han hade kommit fel genom att kasta ut ett skrivbord genom ett fönster. Läraren tyckte att Evert kanske borde jobba lite med sin argumentationsförmåga. Det höll Evert med om, eftersom han tydligen hade varit en smula otydlig i sitt budskap så drog han upp kursledaren från sin stol och lät honom följa samma väg som skrivbordet.
Evert blev naturligtvis avstängd från kursen och miste sin A-kassa. Evert var en gammal nykter alkoholist men nu så firade han kursavslutet genom att kasta sig huvudstupa in i en fylleperiod som inte avslutades förrän han hamnade på lasarettet med söndersupen lever. Evert avled i levercirros ett år senare. Då hade han bara tre år kvar till sin efterlängtade pension.
Allt detta gladde Magnus, men inget hade tidigare gjort honom så lycklig som den dagen när Nina knackade på hans dörr.

Fortsättning följer...

43 kommentarer:

Anonym sa...

Magnus påminner mig om en gammal en gammal lärare... han hette faktiskt ochså Magnus. rolig värld... :)

Anonym sa...

Du har ju rätt i många av dom inlägg du skriver. Har läst igenom "nästan" hela din blogg, man har fått lägga sig ner på golvet av skrattkramper.

Varför skriver du inte böcker?

Löken sa...

the plot thickens...

Bengt sa...

En kontorsfjant som såg ut att han en ryggrad som endast bestod av en sträng med snor

Blev nog ett "n" för mycket i ordet ha..

Klockrent Hårdrockarn!

annepauline sa...

Det är fantastiska berättelser du levererar. Dina dagdrömmerier föder bra historier som du dessutom beskriver på ett väldigt underhållande sätt. Man kan helt enkelt inte sluta läsa.

Anonym sa...

Jag måste säga att den där Magnus äcklar mig oerhört. Kan verkligen relatera till onda människor som honom. Vilken jävla skitstövel, en perfekt soldat i statens byråkratarmé med uppgift att göra livet surt för alla medborgare och tillskansa sig mer makt.

Anonym sa...

"... kurs i beräkning och dokumentation i distansinställningar för Exchangemiljöbaserade operativsystem."

och där ser man tydligt att det inte är datorer, mejlservrar eller operativsystem du sysslar med. Ren rappakalja.

BlondinBjörne sa...

Anonym: Skulle det göra texten sämre på något sätt? Anmärk inte på småsaker och njut av GH:s underbara berättelser istället.

Anonym sa...

Hörrö BlondinBjörne, du missuppfattar; GH gör säkert så bra han kan men det finns visst delar i hans text som han behöver hjälp att granska. Om han skriver om rappakaljan till något som betyder något så vinner ju helheten på det.

Anonym sa...

Önskar jag hade varit Hitler och fått gasa Magnus....

Raggaren sa...

HAHAHAHA varför tänkte jag på den här bloggen efter att ha läst den här artikeln? Helt lysande!

http://www.dn.se/nyheter/sverige/att-inte-arbeta-kan-vara-mer-moraliskt-1.1148291

Lu sa...

Denna historien utvecklar sig till en roman. Släpp en pocketbok i framtiden, Ge-Hå.

Stefan Dedalus sa...

@[7] Anonym & [8] BlondinBjörne:

Log brett inför meningen ovan.

Nu är det så att satir är svårt, ibland svårare att formulera än att uttyda; och alla förmår inte uppskatta resultatet. Som gammal Zappa-vän och Douglas Adams-bekant skäms jag inte att erkänna min fullödiga njutning inför denna konst.

*

Mindre trevligt, den insikt som: Oftast så går det bra för översittare och onda människor. De tar för sig i livet, har gott självförtroende och odlar de rätta kontakterna. De suger av uppåt och spottar ut det nedåt. De är bra på det.

Så sant. Det finns många arbetsplatser som har blivit före detta på grund av dylika plebejer. Dessa psykopatiskt begåvade finns överallt. Det är endast bristande intelligens och slumpartade ögonblicksverk som begränsar deras framfart. Om jag hade en femtioöring för varje empatistörd varelse jag tvingats möta skulle jag unna mig dagens lunch med ett par Kilkenny till och 6 cl Otard XO som efterrätt.

Hur var semestern GH? Allons; Reportage, reportage

/S

Gammal Hårdrockare sa...

Stefan Dedalus: Tackar som frågar och jodå, semestern var bra och snart så ska jag sticka iväg igen. Men jag ska försöka att lägga ut några fler texter innan jag drar.

BlondinBjörne sa...

''Hörrö BlondinBjörne, du missuppfattar; GH gör säkert så bra han kan men det finns visst delar i hans text som han behöver hjälp att granska. Om han skriver om rappakaljan till något som betyder något så vinner ju helheten på det.''

Jaha

Roger Persson sa...

Anonym:
"GH gör säkert så bra han kan men det finns visst delar i hans text som han behöver hjälp att granska. Om han skriver om rappakaljan till något som betyder något så vinner ju helheten på det."

Faktum är att jag och majoriteten av läsarna här ger blanka fan i om en självgod liten viktigpetter anser att "helheten vinner på att granskas". Få av oss är bekanta med dokumentation i Exchangemiljö och för oss är det bara en rappakalja som antyder om ett meningslöst arbete utfört av metrosexuella män i storstadsmijö och det är exakt det intrycket GH vill ge. Rappakaljan fyller alltså sin funktion. Fyller en funktion gör däremot inte du, du är bara här och ylar om "trovärdighet" eftersom du vill spela Allan med din kunskap. Vet du vad? Intresseklubben antecknar.

Anonym sa...

gammal hårdrockares vänner ,som tex robert persson, försvarar hårdrockaren men utesluter vissa människor som översittare som inte är värda att lyssna på.
Då är ni inte bättre människor än dom profiler hårrockaren satiriserar över.tant 50+

Anonym sa...

Åh Roger jag älskar dig.
Förstår att många har trott att du och gammal hårdrockare är samma person.

Anonym sa...

Roger persson, denna stundals geniala och i nästa stund fullständigt efterblivne gris slår huvudet på spiken denna gång.

Anonym sa...

Hallå! När kommer fortsättningen. spännande ju.

Anonym sa...

"och där ser man tydligt att det inte är datorer, mejlservrar eller operativsystem du sysslar med."

.....och GH påstår detta ofta har jag förstått?

Rosa Mannen sa...

Anonym: Jag är själv kontorsfjant både bor i Stockholm och jobbar med datorer. Men jag tycker formuleringen var ett synnerligen talande exempel på hur vår värld ter sig för den oinvigde och jag tror att det var just den poängen GH ville ha fram.

Att alla fakta inte är korrekta spelar absolut ingen roll för själva berättelsen. Eller är du en sån som klagar på att fantasyfilmer är orealistiska också?

Fortsätt, GH! Jag vill läsa mer om Nina. Suveränt!

Anonym sa...

"och där ser man tydligt att det inte är datorer, mejlservrar eller operativsystem du sysslar med."

Det är inte vad du sysslar med heller ser man på ditt sätt att uttrycka sig.

Mary

prettygirlsdontcry@gmail.com sa...

Fan, vad kul du skriver, tack!

Bengan sa...

GH, var är du? Nu blir jag orolig...
Hoppas du mår bra iallafall!
/B

Gammal Hårdrockare sa...

Hejsan! Jag är mycket smickrad över alla mail jag får, där alla undrar över när jag kommer tillbaka, om det har hänt mig något m.m. Jodå, jag kommer tillbaka och nej, det har inte hänt mig något! Däremot har jag ett litet uppehåll just nu, för det första så ska jag snart ut på en större resa och för det andra så har jag ett litet mindre projekt på gång. Jag tänker inte avslöja något, men jag hoppas att när det är dags så räknar jag med erat stöd. Ok?

Anonym sa...

Ser fram emot att få reda på vad du sitter och ruvar på! Ta din tid. Du är ett geni.

Bengt sa...

Lita på oss, Ge-Hå.

Zug-Elo sa...

Det är bra att du tar en paus. Alla konstnärer behöver pauser lite då och då.

ABC sa...

Det här projektet måste sysselsätta sig dynget runt, du har inte besökt Flashback på väldigt länge.

Anonym sa...

Jag tror jag talar för alla när jag säger att du självklart har vårt stöd i vad du än hittar på.

Anonym sa...

Du kan väl göra klart den här historien? Hur många delar är kvar? Detta är första gången som du inte släppt en berättelse under en hel månad. Snart är Augusti slut.

Anonym sa...

Din jävla raggare, se till och få ut nått.....Man sitter ju här och super ner sig i missmod över att inget nytt kommer.

//Klas-kent

Anonym sa...

Full stöd härifrån! Tveklöst!
Fast du kan väl släppa resten av Nina-historien - förstår att den måste kortas ner, men snälla gör det. Jag är inte ensam om att vara sjukt spänd på fortsättningen....
Mary

Anonym sa...

""Däremot har jag ett litet uppehåll just nu, för det första så ska jag snart ut på en större resa och för det andra så har jag ett litet mindre projekt på gång. Jag tänker inte avslöja något, men jag hoppas att när det är dags så räknar jag med erat stöd. Ok?""

Hoppas det blir en bok!!

/Uddevallare

Anonym sa...

Det är förståeligt Gehå, men jag längtar till att återigen få suga in en av dina krönikor med full njutning!

Putten (fb) sa...

För faen GH... Update tack :)

Vill veta hur det går mellan nina och magnus, över en månad har gått...

Otålig....

paulina sötnos. sa...

hörru, jag börjar sakna dig på riktigt nu!

Anonym sa...

Släpp nästa del snart, snela!

Anonym sa...

Hunk golden säger

Hmm börjar undra vad som hänt GH.. det var ett tag sedan uppdatering..

KOM TEBAX GH..

Snart blir det trådar var du tagitvägen på Flashback och andra forum hehe.

Anonym sa...

Dags för lite gammaldags hederlig spam.

Fantastikt PayToClick (ptc) sida: http://www.neobux.com/?r=scph9002

Tjänar pengar för att klicka på reklam.

Långsam förtjänst i början men allteftersom du lär dig lite mer och engagerar dig lite mer så ökar inkomsten exponentiellt ;)

http://www.neobux.com/?r=scph9002

Anonym sa...

GH!

Vi väntar på fortsättningen om Nina och hoppas på en bok!

/Uddevallare

Anonym sa...

nu har det gått för lång tid, men den som väntar på något gott.....